Godmorgon.
Varje gång jag går upp före Kevin blir jag grymt förvånad över hur länge en sån liten krabba orkar sova. Han skulle nog kunna sova sig genom krig om det skulle behövas. Han sover fortfarande, trots att jag låg på hans arm när han vaknade (jag tycker ju att hans arm borde ha somnat?)

Det här med att sova tillsammans då...
Kevin har sovit tillsammans med mig i sängen sen han föddes. Inga problem för mig liksom. Jag får sällskap och panikkänslor varje gång jag tvingas sova ensam. Men för Kevin då? Jo, jag tror han blir jättetrygg. Han vet att jag finns där när han behöver mig. Natten är ändå väldigt läskig period för barn. Mörker, spöken, monster. Allt tycks finnas i rummet i samband med att man ska sova. Men jag har aldrig behövt tackla det. Jag har aldrig blivit ombedd att krypa ner på golvet och leta efter monster under sängen, eller spöken i garderoben. Han känner sig trygg när vi ska sova, just för att han vet att jag är det första och sista monstret han kommer se när han sluter och öppnar ögonen. (Sen om jag som monster är en bra eller dålig sak, det vet jag inte?)

Människan är sedan hundratusentals år tillbaka (jag är inte sådär jättesäker på siffror då människan uppstod, haha) varit flockdjur. Vi är skapta att ligga tillsammans. Fråga din mamma om hon sover bra utan din pappa, eller om hon sover bra när du är på fest till halv två? Fråga om hon sov gott när du var förkyld när du var två och tvingades sova ensam i din säng.

Jag somnar till Kevins andetag och vaknar till dom. Han somnar till mina snarkningar och vaknar oftast till en tom säng. Men jag tror tryggheten bestämmer hur länge ett barn kan sova.

Om Kevin inte vaknar till tio så måste jag gå och väcka honom dock. Vi ska ju iväg och fika med Zillah och Totte efter deras uppträdande... Jävla tonårsbarn man har.


På bilden så sover Kevin "sittandes" på mina knän, två dagar gammal.
Vi har äntligen kommit hem och får sköta vårat!


Kevin sover i min säng på BB.


Kevin sover i vår säng...


Min säng, hemma hos mormor och morfar.


Kevin sover i sin gudmors säng.
(Vi sov tre stycken i hennes säng under tre veckor, drygt.)
Och levde på varandra i tre veckor i hennes etta. Herregud säger jag bara!