Helt galet trött är jag. Helt slut!

Men fan så rolig helg jag har haft.
Okej, nu ska jag försöka sammanfatta den utan att få det att gå ihop som en smörja.
I fredags gick jag ut tillsammans med Louise och massa andra vänner på kvarterskrogen för att sjunga lite karaoke. Askul hade vi det som vanligt och festen fortsatte på bedaröbaren som är det enda som är öppet till klockan tre. Minns inte hur länge vi stannade, men någonting säger mig att det var till runt stängning... jo det var det! Vi trängde ihop oss fem pers i en taxi och åkte hem. Louise sov självklart över, jag somnade i soffan och vaknade klockan sju. Lagom bakis men full av energi för att åka iväg på IDOL audition.

Vi drog in vid niotiden och kom fram tio. Ställde oss i en kö på en kilometer ungefär (helt galet lång, se bild längre ner). När vi gått fram och tillbaka och klockan närmat sig ett så kom dom passande kravallvakterna och kapade av kön, hälften av oss fick alltså återvända hem och återkomma följande dag. Åh, så deppigt. Men hur som helst. Jag åkte hem och sov en timma och taggade till för ännu en utekväll. Jag käkade en snabb middag i form av en burk fiskbullar och så drog jag mig mot Lollos farsa. Väl där så var det hennes tur att  käka och så drog vi vidare till Liz.

När vi drukit vin och snackat skit (så som kvinnor är bra på) så drog vi oss vidare till en polare. Där satt vi till klockan närmat sig tolv och så drog vi även denna dag in på bedaröbaren. En helkväll där jag levde på vatten för att inte förstöra min röst ännu mer. Efter lite tråkig dans, massa pussar och kramar, casinospelande och massa toalettbesök så kände jag att det fick räcka för dagen. Klockan två fixade Keijo en taxi hem till mig och jag kom hem runt halv tre och somnade direkt.   

Självklart så glömde jag att ställa mitt alarm på rätt dag och jag vaknade av ett SMS klockan åtta av Louise som lyssnade om jag fortfarande var på. Jag flög upp ur sängen, sminkade mig samtidigt som jag satte upp håret och slängde av och på mig kläder i all hast. Lika fort sprang jag till tåget och mötte upp Louise på gröndalsviken och tog tåget in till stan.

Vi blev smått chockade när det inte var någon kilometerlång kö på plattan och gick med oroliga steg in på kulturhuset. Där var det, ingången till IDOL. Vi gick upp för hundratolvtusen trappor i cirklar och kom upp till en sal med massvis med människor. Jag fick papper att fylla i och nu väntade bara den eviga väntan. Tiden gick dock ganska snabbt. Med rätt sällskap så flög tiden förbi.

Vi träffade verkligen alla sorts människor, verkligen!
Efter fem timmars väntan så skreks nummer 44067 upp i rummet och nervositeten var ett faktum. Från att ha varit cool-lugn till att bli nipprig så började adrenalinet pumpa. Femton minuter senare var det min tur att entra juryn. Den första gallringsjuryn. Nervöst öppnade jag dörren och gick in. Jag pressenterade mig för en ung tjej, samt ung kille som satt och lyssnade intressant på vad jag hade att säga.

Självklart hade jag låtvalsångest och bad dom välja mellan två av mina låtar. Därefter började jag sjunga för kung och fosterland. Dom antecknade och observerade. En minut senare så hade min dom kommit. Jag var inte den dom sökte. Ingenting jag hade förväntat mig heller. Haha.

Men fan va stolt jag är över mig själv som låtit mig (VÅGA) gå dit och sjunga för främande människor! Kevin är jättestolt över mig också. "Du är cool mamma, nästa gång vinner du!" sa han på bussen hem. Allt jag gör är för hans skull, han är mitt allt min clown.