Måndagstankar.
Jag har upptäckt en sak! (Hör och häpna nu.)
Det spelar ingen roll hur mycket jag är hemma, hur mycket ledigt jag har eller hur få planer jag har och hur mycket tid jag har över till städning. Jag gör det ändå inte. Jag har inte lust att stå på min lediga tid och tvätta massa tvätt, diska massa disk eller torka massa golv. När jag är ledig då vill jag vara ledig.
Jag vill mysa med Kevin, busa och leka med honom istället för att spendera tid med sånt som både gör mig själv och honom uttråkade av blotta tanken. Det blir ju städat här hemma i alla fall, tids nog i alla fall. Allt behöver inte bli klart på en dag heller.
Så jag har tänkt på en sak.
Jag ska sluta städa. Då händer det. Då städar jag. Jag ska sluta bädda. Då gör jag det automatiskt, då känner jag mig inte tvingad längre. Jag har ingen lust att känna mig tvingad, då skiter sig allt tillslut i alla fall!
Punkt.