Jag förstår inte. Jag har suttit ikväll och vikt kläder, massvis. Tonvis med kläder. Jag började när NCIS gick. Det avslutades för fyrtiofyra minuter senast. Non-stop har jag suttit och vikt kläder. Okej, jag har tagit få pauser, väl förtjänta. När jag pratade i telefonen, bloggade eller skickade SMS. Sen ska jag förtydliga att detta inte hände allt för ofta under denna vikningstid.

Hur som helst. Jag sitter och viker och viker kläder, byxor, t-shirt's och kallingar. Jag parar ihop söta strumpr och upptäcker till min förvåning att det är tjugo strumpor som är utan partner. Vem är den person som äter upp Kevins strumpor? Kan det vara så illa att dessa åker ner i tvättmaskinen och försvinner? Jag menar, hallå - han har lika stor strumpstorlek som mig... nästan! Hans borde inte försvinna heller?

Det verkar förbli en olöst gåta, för nu ska jag gå och lägga mig och läsa Kevins bok och sen ska jag sova.
Vi hörs igen i morgon.

Tjingeling.