Gud så kul att se att det fortfarande är många som läser trots urdålig uppdatering på den här. Den kommer liksom i andra hand undertiden som jag jobbar, och det kan man ju inte klandra mig för. Jag somnar redan klockan åtta om kvällarna, är helt slut - vilket jag inte heller kan klandras för. Jag går upp halv sex varje morgon och gör mig klar att väcka Kevin runt halv sju då frukosten är uppäten. Kevin får ju äta frukost på dagis så han är nöjd med att bara få skumpa runt på bussen. I morgon börjar jag inte förrän runt elva på gröndal. Så jag tänkte göra som så att jajg lämnar Kevin till åtta på dagis och åker hem och därefter tar jag ett varv runt ringvägen om det är sol och njuter av min lilla stund som barnledig innan jobbet kallar.

I morgon blir det kort dag på jobbet, 11-14:30. Underbart.

Idag var det visserligen också lugnt. Jag stod ute i matsalen hela dagen och kämpade med att få ut all mat till alla hungriga vargar i tid. Haha. Det gick bra. Alla är så grymt snälla, elever som lärare att mitt arbete ter sig mycket lättare med deras glada inställning. Vissa busungar och trotsiga tonåringar finns det allt. Men dom snälla är nog så dominanta att de elaka försvinner som en dimma. Och tack å lov för det får jag väl säga, annars vet jag inte om man psykiskt hade orkat med ett sånt jobb en längre tid.

Jag har börjat läsa en ny bok på bussen varje morgon... Eller jag har snart läst ut den snarare... Stulen barndom heter den. Också en sån där jobbig bok som är baserad på verkliga händelser. En liten flicka vars mamma är schitzofren och genomgår ett krig i hennes huvud. Och hon tar med barnen ut till en stuga i ingenstans och tvingar dom vara med i hennes krigsplaner... grymt läskig bok där man får följa ena dotterns liv - då 1973 och nu år 2000! Läs den om ni inte gjort det. Grym bok!