Kevin har precis kommit in i den åldern där det blivit viktigt för honom att ta hem kompisar och att få bli bjuden hem till dom. Jag har aldrig haft någon vidare kontakt med föräldrarna på Kevins dagis. Det har varit föräldrarna i min ålder som man kunnat relatera till och kunnat prata med. Jag vet egentligen ingen som Kevin umgås och leker med på dagis annat än hans enda riktiga kompis. Jag och Kevins bästa kompis mamma är också väldigt goda vänner och umgås då och då utanför dagisets dörrar.

Egentligen har jag ingen aning om vem resten av föräldraskaran är. Nåväl, ett fåtal personer har man koll på. Vi har ju trots allt haft barnen på samma dagis i tre år. Men många föräldrar lämnar in sina barn så tidigt och hämtar dom så sent så att man inte alls har någon koll på vems barn som tillhör vilken förälder? Det är som ett spel... gissa mitt barn, typ.

Hur som helst. Nu när Kevin börjat komma upp i den åldern att han ber om att få ta hem vänner så tänkte jag börja med att samla föräldrarnas telefonnummer. Alla barn är som sagt välkomna hem till oss (en i taget självklart), men jag behöver veta mer om föräldrarna och behöver känna mig trygg i att kunna möta dom innan jag släpper in barnen. Så nästa vecka tänkte jag börja med att ta hem Kevins bästa kompis. Ett barn jag trivs med och ett barn som jag vet att Kevin kommer överrens med. Därefter får vi se hur det går...

Psst. Wish me luck.