"Hej hej, kapten" sa Kevin samtidigt som han sprang in i köket och gjorde honnör.
"Nej Kevin, det heter - AJ AJ kapten!" rättar jag honom och skrattar åt ungens sätt att lära sig nya saker på.
Han snappar upp det jag sagt och snappar upp lite väl mycket av det och säger:
"Ajajajajaaaaj kap-teeeen!" så skrattar han och fortsätter säga...
"Men mamma. Då låter det ju som Kaptenen har ont ju!"
"HAHAHA". Svårt att hålla sig för skratt alltså.

Tur att vi har varandra!


Han blev sur för att jag skulle ta kort på honom...