Jag kommer vid klockan två att lämna nynäslivet bakom mig i några timmar. Far med Liz till stan och fikar lite. Jag måste verkligen komma bort från all tristess. Helt stört vad man kan bli instängd. Inte okej. I vanliga fall vid den här tiden så hade jag stått och väntat på bussen för att åka till Kevins dagis och hämtat upp grabben. Idag har jag nämligen haft jättetråkigt och alla de saker som jag borde ha gjort har fått vara liggandes. Jag orkar inte ta itu med någonting när jag mår så här.

Så fan, bort från nynäs, in till stan, spendera lite pengar och kommer tillbaka - förhoppningsvis lite gladare!
I need it.

Men som sagt, först vid två alltså.
Kameran följer med den här gången.

Mamma, jag älskar dig - kände bara att jag var tvungen att skriva det!

I väntan på att bussen ska ta mig till centrum och vidare till stan så slösar jag tid på Ted Gärdestads musik. Nostalgi.