Som vanligt så somnade Kevin i mitt knä på väg hem. Helt utslagen. Jag hämtade Kevin en timma innan jag hade sagt till dagispersonalen. Men som sagt - att vara tidigare på den biten uppskattas nog mer än om man är sen. Efter hämtningen på dagis så drog vi hem till pappa och självfallet så var han ute och cyklade i sta'n. Vi passade på att bada. Jag värmde mina fötter i det skollheta vattnet och Kevin doppade hela kroppen i det.

Innan vi hoppade i så skulle Kevin kissa på toaletten. Han drar ner byxorna och tar av sig dom helt. Men inget kiss kommer.
"Mamma, fantastiskt! Jag är inte kissnödig längre, va fantastiskt va?"
Självklart kissade han i badkaret och vi fick tömma ut vattnet och börja om!

När vi badat så åt vi goda knäckemackor med apelsinmarmelad och kollade på barnprogram. Eller nåväl, Kevin tittade på barnprogrammen och jag satt ute och läste gårdagens expressen med tillhörande bilaga i köket, satt och filosoferade samtidigt som jag tittade ut på framsidan, snön och en SMS;ande brevbärare som bara fick åka någon meter på sin post-bils-sak. Ganska roligt att se hur hon fick upp farten och sen var tvungen att stanna för att svara.

Det måste ha varit riktigt intressant SMS diskussion mellan henne och någon annan.

Pappa kom hem en halvtimma innan våran buss skulle åka. När vi kommit ner till bussen behövde vi inte vänta vidare länge. Hade det inte varit för att Kevin är så tävlingsinriktad så hade vi nog aldrig hunnit med den heller. Nu sprang vi hela vägen ner - jag med hopp om att hinna i tid - Kevin i hopp om att vinna. 

Efter springturen så kom vi på bussen och vi puttrade den långa biten hem, han slocknade likt en trasig lampa så fort vi kommit ner till centrum, alltså halva vägen hem. Han vägrade vakna när vi gick av bussen och jag fick bära honom "hela vägen hem". I sömnen från bussen och hem sa han följande;

"Aj, du bryter benen av mig. Hi hi."
"Du kommer aldrig slänga mig sen nu va?"
"Ta till höger och sen hoppar du"
"Sätt mig vid datorn. Jag ska spela".


Innan jag hade kommit hem så hade jag skrattat så mycket i trapphuset att mina muskler inte orkade med att bära upp honom för trappan - och först då vaknade han. Nu äter han mellis innan middagen och som sagt, idag blir det plättar!