Jag är vaken. Jag vaknade för ungefär 20 minuter sedan. Låg och kramade "Hundis" hela natten. Eller nja, jag låg nog mest på honom bildligt talat. "Hundis" är så hårt packad med bomull att han inte ens är mjuk. Hans "päls" är gammal, ungefär som den har varit med i hundra år och han känns jätte tung att lyfta. Nästan i viktklass med Kevin alltså. Okej, inte riktigt, men säkert två, tre kilo för ett gossedjur alltså.

Jag klarar av att lyfta honom utan problem, men Kevin säger bara;
"Mamma, han är tuuuung." Och så suckar han efteråt, precis som "kom och bär honom du, så slipper jag".
Igår låg jag och läste i närmare en timme. Jag lyssnade efter ljud i lägenheten, men kunde inte höra så mycket annat än datorns surr och grannens fotsteg ovanför. Hans fotsteg blev nog min räddning från att bryta ihop totalt i mörkret. Istället så somnade jag och vaknade runt halv fyra i natt av att jag undrade varför Kevin inte sparkat mig under nattens gång. Jag måste ha slagit i huvudet riktigt hårt i någon dröm alltså...

Nu på morgonen ( ja hör och häpna ) så har jag stått och diskat upp nästan all disk. Det var inte så mycket egentligen. Lite från här om dagen-dagen när Anna stod och lagade pannkakor till middag åt oss. Och sen var det såklart gårdagens middagstallrikar. Men nu är nästan allt veck. Sen ska jag slänga in alla kläder i rätt fack i garderoberna. Kevins kläder i sin garderob och - mina i min.  Det är lika bra att få det snyggt här hemma så att det är klart och man får friheten att roa sig sen.

Solen lyser idag.
Jag ska vara ute och njuta en stund. Troligtvis med Malin!

Tjingeling pling, pling.