Kevin tyckte, som jag anat, inte om lammet. HAN ÄLSKADE DET. Han åt tillock med av mina två köttslamsor när hans var slut, dock så rörde han inte så mycket av rotfrukterna, men det vet jag att han vanligtvis äter - och idag var ju som sagt lammet i fokus på middagen och jag är jättestolt som mamma att min son nu idag äter allt som serveras! Synd att det var så mycket fettsvål (det heter så va den där gummigrejen som omsluter det goda) runt om själva kotletten. Det blev därför inte så mycket lammkött som vi hoppats på, men mat som mat. Är man lika dum som Anna Anka så kan man säkert tugga i sig det gummi-fettet och tro att man blir kvitt cancer av det. Visserligen så knaprar hon brosk, men fan, same shit - lika dumt.

Ikväll så har jag skrattat åt blåsningen. Lite bättre blåsningar den här gången måste jag erkänna, men långt ifrån bra blåsningar alltså. Jag tycker personligen att den sista kändisblåsningen som jag och Anna var och tittade på var en av de bättre jag hade sett i hela mitt liv, jag vek mig dubbel. Jag säger till när den närmar sig!

Kevin ligger och sover. Det är jätte skönt att man slipper bråka varje kväll. Kevin lägger sig frivilligt i sängen utan muntugg och somnar lika snabbt som jag hinner byta kanal på tv:n utan fjärrkontroll. (Min fjärrkontroll till TV:n ligger nämligen i sopporna för att den var trasig). Men hur som helst så somnar han jätte snabbt och sover ganska djupt. Jag kan spela musik, ha TV:n på och knappa på datorn utan att det berör honom.

IN YOUR FACE, ÄLSKLING ♥