Varför är jag sån som person att jag börjar på en sak och innan jag är klar med det första så fortsätter jag på en annan, ungefär som att den första saken gjorde mig uttråkad långt innan den fick sin chans att visa att den kanske tillock med roar mig. Det jag vill ha sagt med denna mening är att jag har börjat läsa fyra böcker, fem om man räknar med den jag håller på med nu. Den ena handlar om förlust av barn, den andra om förlust av man, den tredje om mord och inga visor... ja ni fattar. Snart handlar allt om en sliskig smörja i mitt huvud. Allt kladdas ihop till en egen historia om allas historier.

Idag snackade jag med Ousman i telefonen. Vi har knappt hörts av sedan hans son fyllde år och hade kalas. Någon gång kanske vi hörts av efter det, men annars har det varit näst intill dött. Jag sa att jag skulle åka upp och träffa honom nästa vecka och leka med hans übergulliga son.

När jag är i farsta så tänkte jag passa på att träffa min syster och hennes familj också, om dom är hemma då d.vs. Jag och Ousman skulle troligtvis gå ut och ta ett glas öl på kvällen, så då kan vi nog ha vägarna förbi min syster också! - Och nej, jag har inte hand om Kevin den veckan... eller under halva den veckan eller vad man säger! Kevin ska fira sin födelsedag hos sin pappa har vi kommit överrens om. Även om det känns i hjärtat så behöver jag också några dagars ledighet till att göra sånt jag tycker är kul. 

Nu ska jag hoppa i säng och läsa några rader i någon av alla mina böcker. Ehm.


- Åhå great. Jag nös och började blöda näsblod. Hur lyckas man?
Gosh!

Lilla snigel akta dig....