... Veckan innan Kevin föddes så vägde jag 17 kilo mer än vad jag normalt brukar. Jag kan tänka mig att jag gick upp 20 kilo allt som allt under graviditeten. Jag vägde vad jag själv vet som mest på 67 kilo. Och tänk er en liten tjej på 157 (på sin höjd) med 20 kilos övervikt. Inte vackert...

... När jag åkte in till BB på söndagsmorgonen (runt tio) så hade jag en enda tanke; HAN SKA KOMMA UT IDAG. JAG SKA FAN INTE FÖRLÖSA MIN UNGE I FLERA DAGAR! Och så blev det. Han kom ut 23:25 utan att mina krystvärkar hade startat... tror jag?

... När jag hade fött Kevin så stod jag naken framför en spegel (skulle hoppa in i duschen) och såg mitt underliv hänga tre meter längre ner än vad det normalt brukar. Den natten grät jag och trodde att jag aldrig skulle bli normal igen.

... Jag fick en "degmage" som barnmorskorna som förlöste mig kallade det. Jag hatade den och såg till att den snabbt skulle försvinna.

... När Kevin var fyra månader så tog han sina första riktiga steg med hjälpmedel. Han promenerade med min fotpall och vi fick det på film!

... Kevins första ord var mamma och pappa, det lät något i stil med "ma-ma", "pa-pa". Han sa sina första ord i samma veva som han lärde sig krypa vilket var när vi var på semester hemma hos Kevins faster i göteborg.

... Jag ammade Kevin tills dess att han var ett och ett halvt. Jag tror att det är därför Kevin sällan blir riktigt sjuk. Han fick självklart äta vanlig mat på dagarna, men varje kväll och natt ammade jag. När jag väl skulle sluta amma så fick jag åka in till akuten pg.a mjölkstockning. Ingen rolig historia!

... Första låten Kevin sjöng var blinka lilla stjärna när han var ett och ett halvt. Jag blev jättestolt och grät av lycka när han lyckades sjunga hela låten för mig.

... Första gången Kevin stod upp fångade jag på bild. Han ställde sig upp mot sin spjälsäng och stod ett långt tag innan han tappade balansen och föll. Detta var när Kevin var sju månader gamal.

... När Kevin var tio månader så tog han sina första riktiga steg två dagar innan julafton. Han blev lockad av julkulorna i julgranen som tvingade honom att ta sina första steg mot den omringad av Kusin, Faster, Pappa och mig som kunde bekräfta och glädjas åt det tillsammans.

... När han var tio månader fick han även sin dagisplats på hans nuvarande dagis. Vi kände dock att han var alldeles för ung för att börja redan vid ett års ålder att vi lät honom vara hemma med oss i fyra månader till innan han fick börja. Han fick dock två inskolningar på dagis.



En ständigt återkommande bild. Vet dock inte om jag lagt in den på denna blogg.
Det var i alla fall den natten som jag fick första värkarna och dagen efter kom Kevin.


Åh, fan va jag önskade att jag hade ALLA bilder från Kevins barndomstid.
Jag skulle kunna sitta i timmar och minnas tillbaka i sånna fall.
Men skivan jag fick av Kevins pappa fungerade inte. Buhu.