Jag har en förmåga av att ta tag i de saker jag ska göra i sista minut, om ens alls. Jag orkar liksom inte, eller har mycket bättre saker för mig. Igår, när jag höll på att städa så la jag alla saker som jag skulle behöva ta ned i förrådet (precis vid dörren) och staplade dom på varandra så att jag tvunget skulle behöva gå ned med det så fort jag kommit hem från dagis med Kevin. Tror ni att det är nere? Nej! När jag gick in i lägenheten efter att ha lämnat honom så fick jag lov att lägga mig som en död fisk på alla saker, blev fly förbannad och gjorde en kullerbytta bakåt, skulle stänga igen dörren när jag äntligen hittat fortfästet igen - men så var det massa sladdar ivägen för att kunna göra det. Istället för att ta tag i skiten och få det klart så gick jag och la mig och somna till för ungefär en halvtimma tillbaka.

Nu när jag har varit uppe i en halvtimma, tror ni att problemet försvunnit då?
NEJ DET ÄR KVAR! Så det är lika bra att ta tag i skiten direkt, så att det försvinner någongång och så att man slipper lägga sig platt fall när man ska in och ut genom lägenheten.