... jo i fel väska såklart!

Kevin och jag drog till ishallen tidigt i morse. Det märktes tydligt att han var ny på isen (tänk er bambi gånger fem!), men han tyckte nog att det var ganska roligt ändå. "Mamma, jag ramlar ju hela tiden" sa han när ena ledaren kom och lämnade in honom efter en halvtimme ute på isen. Han var jätte duktig som försökte sitt bästa i alla fall. Och en halvtimma ute på is är nog alldeles lagom för ovana ben. Jag vill ju inte tvinga honom heller, stackaren. Men om han vill så ska vi gå på allmänhetens tid i morgon istället, och öva lite mer. Då har vi mer tid på oss också, vilket kanske underlättar!

Men det fanns ungar där inne som åkte mycket bättre än mig. Barn på... fem? sex? sju? Helt sjukt duktiga. Sen var det modiga föräldrar som lät sin (strax under ett åriga?) dotter åka med storlek tjugo i skridskor. Helt stört söt unge, men jag personligen skulle kanske inte låta denna börja på skridskoskola redan då! Ha ha ha.

Kevin tyckte självklart att fikat efter åkningen var den bästa delen under hela vistelsen i ishallen. Jag klandrar honom inte, trots att han blev trotsig och ville köpa en massa saker i caféterian så valde jag att ignorera hans krav och rop. Men jag tror att han är nöjd ändå... jag är ganska säker på det!

Om vi kommer tillbaka till ishallen i morgon så ska jag ta med mig kameran också, (ett måste!). Senare på eftermiddagen är det ju match i ishallen, nynäs mot norrtälje(?) som vi måste åka och titta på också. Roligt!

Istället så bjuder jag på ett kort där Kevin borstar tänderna.

Mamma, är jag fin nu?