Jag har världens bästa tandhygenist som vill mig det allra bästa.

Min mamma och jag har samma problem som mig med tandsten och vår tandhygenist är så grymt duktig. Dels så har hon en sådan pedagogik som gör att man känner sig som tre år gammal. Hon berömmer en som ingen annan och berättar hela tiden vad det är hon håller på med. Jag har aldrig berättat för henne om min tandläkarskräck, men det känns nästan som att hon har upptäckt den på egen hand. Två minuter efter att jag satt mig i stolen och lutat mig bakåt så startar min nervositet och min handsvett börjar sippra fram. Då tar hon i sin tur det jätte lugnt och BER mig ta bedövning när hon håller på. Både en bedövningsspray med banansmak (som för övrigt smakar vidrigt) och en bedövningssalva tvingar hon på mig fastän min smärttröskel är ganska så hög. "Men det är bara för att jag ska må bra Denise!" säger hon innan hon inleder arbetet. Jag fascineras av hur min mun nu inte längre är kontrollerbar, min gom känns så gott som bortdomnad och när jag formar mina läppar som en "pussmun" så kan jag inte avgöra om mina läppar är formade som jag vill eller inte.

Under hela behandlingen ser hon till att det är jag som bestämmer hur jag vill ha det. Upprepade gånger frågar hon om det gör ont, även fast jag knappast skulle känna om hon drog ut en tand eller om hon låter den sitta kvar. Hon kör ultraljud på mina tänder och flera gånger ber hon mig skölja munnen med det iskalla vattnet som hamnar i den vita plastmuggen brevid mig. Alla gånger är det knallrött blod som hamnar i handfatet när jag spottar. Jag skojar med henne och uttrycker meningen; "Snart kan jag ta betalt för en riktig Bloody Mary". Det känns för första gången på länge, riktigt tryggt hos en tandläkare, fast jag är så gott som våldtagen i munnen och ett bra tag framöver kommer behöva gå på flera behandlingar. 

Hon kör en kostnadskalkyl och förklarar att vi ska få in två möten till innan den tredje februari - för då har jag kommit upp i en så pass hög kostnad att jag resten av året får femtio procent på mina behandlingar, och hur bra är inte det?

Jag verkligen avgudar min tandhygenist, bättre människa får man leta efter - och för en gångs skull så längtar jag till nästa inbokade tid hos henne.


Jag vet att jag inte är ensam om att ha tandläkarskräck, och min tidigare tandläkare från FTV var alltid så hårdhänt när han arbetade med mig (troligtvis för att jag brukade bita honom blodig vid mina besök som liten) och det var från honom som jag började få min tandläkarrädsla. Så när jag som femtonåring sökt upp en privattandläkare som fått bra utlåtanden från några bekanta så kunde han tillock med borra utan att jag fick bedövning. Han tillät mig bestämma lika mycket som honom under mina behandlingar. Så att jag både har en tandläkare och en tandhygenist som jag känner mig bekväm med känns numer som prio ett.

Berätta allt om era erfarenheter från tandläkare och hygenister,
allt roligt, tråkigt, intressant och spännande!

Jag fick lära mig idag från TV;n i taket hos min tandhygenist att curryn får sin färg från gurkmejra.
Did you know that?!