Idag har jag fått dödsångest. Varför? Jo jag var med honom på bio idag och självklart så såg vi filmen om jordens undergång som alla snackat om i flera veckors tid. Filmen som fick min mage att vända sig ut och in. Filmen som i smyg fick mina tårar att rinna längs kinden och som fick mina händer att få handsvett och exakt samma obekväma känsla som att sitta i tandläkarstolen och tvinga sig hålla ögonen öppna fast man vet att borren närmar sig och det kommer göra ont en kortare tid. Nu gör det ont i mig. Inte för att borren ens varit närheten av min mun idag, inte för att en tandläkare varit nära min mun, utan för att jag utsatte mig själv för den filmen.

Jag kommer ha dödsångest ett tag framöver. Lika bra att låsa in sig och slänga nykeln.
Eller det kanske är nu man ska passa på att ta hand om varandra i tre år till,
för vi har väl bara till 2012 kvar att leva?


Imorgon är det luciafirande på dagis. Kläder, bullar och kakor är obligatoriskt för föräldrarna att ta med till barnen, och kameran såklart. Jag packade ner min kamera redan idag, för att inte glömma den i morgon när man står där och smågråter lite för att barnen sjunger i otakt och ostämmigt. Men man är lika stolt för det, för bland högarna av alla barn så står min guldklimp och sjunger tillsammans med sina vänner - och iklädd en tomtedräkt kommer han springa fram och krama om mig och be om att få kakor och bullar,


- och jag kommer viska hur mycket jag älskar honom och hur duktig han var på att sjunga.
Han kommer bli stolt, jag kommer bli stolt  och Anna som aggerar Kevins pappa imorgon - kommer nog också bli stolt.

Vi hörs av mer om detta i morgon.



Min tomte tjugohundrasex hur ser Min tomte tjugohundranio ut?
Och tjugohundratolv?