Kevin sover. Ja, inte nyligen utan han har gjort det i några timmar nu. Jag har precis kollat på Bodygard. Trots att man har sett filmen hundra gånger, eller de få gångerna som den har visats på tv:n i alla fall - så tycks jag aldrig sluta  förvånas över hur livvakten inte dör när han blir skjuten i bröstet av torpeden. Lustigt det där. Jag är mer inne för sorgliga slut och sorgligt nog så uppfylls inte de kraven i den filmen.

Men jag ska inte sitta och klaga på en hollywood rulle - jag har egentligen ingenting vettigt att skriva heller?

Appropå Kevin, han är väldigt lustig när det gäller reklam. Han tjatar om och om igen när det är något som visas på reklamen; antingen "Åh mamma, den där vill jag ha! Kan inte jag få det när jag fyller år?" Det handlar inte bara om leksaker utan om tandkräm, tuggummi, cyklar, pensionssparande, ja allt. Eller en annan standardreplik är; "Åh, hörde du låten mamma? Rocklåten på reklamen? Hur går den? Sjung den mamma!" Man måste alltid vara med och lyssna på vad som går på tv:n. Man måste alltid kunna låtarna som spelas för att sedan sjunga upp det för Kevin. Han är min personliga mentor som ska förhöra mig på allt, minst sagt! Haha. Sjunger man inte låten, eller om man mot förmodan faktist inte skulle kunna texten till den så säger han besviket till en början men som övergår till glatt...; "Oh, okej - det gör inget, vi lyssnar på den i morgon igen när det blivit mörkt mamma!"

En annan skön sak är att Kevin intresserar sig mer och mer för bokstäver. "Jag vill kunna läsa mamma". Jag lär honom alfabetet i hans takt och idag lärde han sig bokstäverna "V" och "A" samt "B" och "O". Som sagt, det han kan skriva utantill är spel, samt piff och puff. Haha. Det är ju alltid en början för en kille på fyra. Men han kan mycket mer än så. Min bokstav vet han börjar på D. Han vet att hans bokstav börjar på K och vilken bokstav google börjar på. Han lär sig allt så snabbt och snappar upp saker som jag inte ens trott att han skulle lagt märke till från början. Vissa bokstäver skojar vi till det med; som "S" kallas ibland för "Masken" i vår familj. "Den ser ju ut som en mask mamma." Haha. Och E rellaterar vi till "kammen" för det ser ut som en kam. Knas jag vet - men som sagt, han lär sig på det och lärandet blir till en lek. Jag säger alla bokstäver och han trycker glatt på tangenterna när jag vill att han ska skriva till någon på MSN tillexempel! Det tar cirka fem minuter för honom att skriva; "Vill du leka me mig?!" Haha, men då har han inte fått någon hjälp av mig annat än att jag säger vilken bokstav jag vill att han ska trycka på, duktiga killen.

Nej nu ska jag göra min son sällskap i den varma sköna sängen. Sov gott när ni väl hamnar där.


Min lilla diktator, mentor, regering, referator...
Men framförallt. Min son, mitt liv, mitt allt. ♥