Kul att man tror att man är ledig hela dagen. Man öppnar sin kalender och upptäcker till sin stora förvåning att man har ett inbokat möte på eftermiddagen. Precis lagom tills tvätten är klar. Åh! Mindre roligt. Jag får trösta mig med att jag får en timmes betald tid av att sitta och lyssna på en massa information, men i alla fall.

Jag hade velat vara hemma och bara varit idag. Men det ser ut att det får bli en annan dag. Visserligen har jag massa tvätt kvar att göra, så jag hade nog i alla fall inte fått "vara" i lugn och ro i vilket fall som helst. Det suger.

Nej, nu ska jag bege mig till tvättstugan och skicka in tvätten igen.
Tjarå.

Sommaren har övertaget över bloggen just nu. Jag är mer ute än inne känns det som. Och när jag är inne har jag ingen tid i världen att skriva. Igår sov Kevin hos sin gudmor som sagt. Eller till igår morse sov han där om man ska vara petig. Jag passade på att rå om mig själv och det funkade ganska bra. Jag kännde mig i alla fall piggare dagen efter vilket var meningen.

Igår på eftermiddagen så låg vi på niksta och glassade. Kevin passade på att doppa rumpan i viken samt doppa skorna i vattnet vilket jag ansåg var ett mindre lyckat beslut. Han fick som sagt åka barfota hem vilket inte var helt otippat.

På niksta mötte vi upp några vänner som skulle spela volleyboll. Jag var med i första gamet och höll på att dö under andra omgången. Herregud. Jag var helt fel klädd med långbyxor och en svart t-shirt.

Just nu har jag tvättstugan. Jag glömde bort min tid igår, men det spelade ju som sagt ingen större roll med tanke på att folk knappt är hemma under arbetsveckorna och större delen av tvätttiderna är lediga trots att märket står utpekat på rätt datum och tid.

Hur som helst. Det ser ut som min dagssyssla idag blir att vara hemma och städa samt pyssla lite. JAG MÅSTE rensa kläder ur min garderob trots att jag har separationsångest. Men man kan inte använda femhundra plagg på en vecka i alla fall....

Jag dör av ensamhet.
Kevin har varit borta i femton minuter och blotta tanken på att han ska vara borta hela natten från mig är jättejobbig. Jag vet att jag är larvig. Men den som inte har ett barn själv förstår inte vilken typ av ångest det ger att inte alltid kunna finnas till hands. Samtidigt så känner jag att det är dags att släppa en gnutta ansvar en kort stund och göra någonting för enbart mig själv. Som att bada i lugn och ro. Hälla upp och tömma ur vattnet när det blivit kallt och börja om igen. Eller som att lyssna på min musik så högt jag vill, så länge jag vill, tills jag kroknar av att ingen ber mig sänka volymen - eller höja den för att hans favoritlåt kommer på Spotify.

Idag är Kevin bara hos sin gudmor och hennes pappa. Jag vet att han har det jättebra och att jag kan komma och hämta honom klockan 10 i morgon bitti. Och jag är inte orolig över att han har det bra alls. Men jag har en så stor separationsångest som knackar på ryggen så fort jag ser honom lämna lägenheten med ryggsäcken tryggt upphängd på ryggen. (Ryggsäken betyder att man får sova borta för Kevin, och kanske ger honom mer trygghet och lugn. För varje gång han ska sova borta så tvingar han på sig den där ryggsäcken trots att han knappt har någonting i den).

Han åker snart till sin pappa också. Jag försöker att inte påminna mig själv om det. En månad utan min prins kommer vara en tuff påfrestning. Jag funderar på om det är möjligt både psykiskt och fysiskt att jobba dag och natt hela sommaren. Mest för att hela tiden vara sysslosatt och ha någonting att göra. Jag vill göra allt i sommar, samtidigt så känns det inte som jag kommer ha orken att göra någonting.

Jag förstår inte ens varför jag skriver det här inlägget. Jag får ångest bara av att knappa på tangentbordet. Mindre lyckat då med andra ord. Så nej, nu ska jag in i badrummet och somna i badkaret i några timmar innan jag piggnar till... förhoppningsvis!

Kevin, Louise.
Jag älskar er.

Jag är nyvaken. Jag snoozade i en timma vilket i regel inte är okej med tanke på att jag ska vara på jobbet om en timma. Men nu är jag färdigfixad. Med ett eller två fel bara. Jag har en kavaj på mig och trivs inte alls, därför måste jag köra ett snabbt ombyte. Snabbt idag går inte fort måste jag påpeka... snabbt är bara ett väldigt bra användbart ord för att få det att låta bra i mitt liv just nu.

Allt går megasakta.

JAG ÄLSKAR DIG KEVIN, för att du lät mig sova till halv tio! (Han vaknade fem i morse och det var he-he-hell no för min del då!)

Nu ska jag åka och slå in en massa paket till kalassugna barn tror jag...
... om jag orkar dv.s! ;D

Jag har sovit kasst två nätter i rad nu. Morr! Det har visserligen sina förklaringar, men detaljer liksom. Vem behöver gå in på detaljer. Låt oss bara säga att det är jobbrellaterat. Mer kan jag berätta ikväll när jag kommer hem.

Igår gick jag och la mig först vid halv ett, kvart i ett i alla fall. Mest för att jag skulle somna på stört. Tror ni att jag gjorde det eller? Nix. Jag låg och vred och vände mig till närmare halv tre kanske. Sen somnade jag i några timmar och gick upp helt vid halv åtta. Klockan ringer först åtta, så det var ju mindre kul det också.

Så god morgon? Nja? Bra dag? Ja. Jag slutar klockan fyra idag på svens så sex timmar kan man nog stå igenom i alla fall. Haha. Så idag blir det nog en lugn dag, för att det regnar ute. Okej, håll tummarna åt mig att det blir en lugn dag nu. I need it. En lugn start.

Den här svanen ville bita sönder mina fötter igår. Mindre kul om jag får säga mitt...



Idag blir det mer jobb på svens. Jobba från tio till sexton idag. Ganska lugn och mysig dag med andra ord. Det kan vara öppningen som blir lite stressig. Men skit samma - hoppas bara att folk inte köar utanför leksaksaffären idag. Men ingen risk, i det här fina vädret. - Skitväder.

Nej, jag måste börja fixa i ordning mig. Kevin måste vara på dagis runt halv tio idag i alla fall. Så nu är det jalla jalla med andra ord.

Det är skönt när man tar initiativet till att laga middag själv som omväxling och inte åka runt hos andra och äta (läs; Hos mina föräldrar). Skönt också när man väl kommer dit att man har lust att laga mat, att man lagar den enklaste maten. Typ som värma på en fiskgratäng eller lite blodpudding, alternativt fiskbullar.

Nej jag ska vara så grymt seriös att jag ställer mig och gör bakpotatis stora som höghus nu ikväll. Jag räknar med att behöva ha dom inne i ugnen i närmare en och en halv timma och innan dess har jag förätit (tjuvätit) mig mätt på vindruvorna som står innom räckhåll, och även hunnit höra tjatet; "När är maten klar?" "När blir det mat" "Är det mat snart?" drygt trehundragånger.

Smart drag där Denise. Smart att vilja äta bakpotatis just idag när magen kurrar som mest och ögonen har lust att gå i kors. Får jag bestämma så ska jag aldrig mer bestämma vad vi ska äta till middag!

Kevin kom till dagis i tid. Det var inte speciellt otippat med tanke på att jag är snabbast i världen på att cyckla... enligt honom alltså. Det tog inte mer än tretton minuter från våran lägenhet till dagis idag. Rekord för min del tror jag. Haha. Rekordbyrån för min del kanske?

Idag är planerna inte många. Åka ner till hamnen och ta en glass med en vän, hämta Kevin på dagis och leka med Liz om vädret blir varmare dv.s. Tveksamt om den saken. Herregud, är det verkligen juni nu? Juli om bara några veckor? Tveksamt det också. Det känns aldrig som att sommarvärmen kommer komma. Lagom tills jag börjar jobba fulltid på svens under semesterveckorna så kan man ju tippa på att jag kommer få stå inne och dö. Ska vi slå vad om det?


Liz och jag igår. Måste dock påpeka att det var ISKALLT ute.

Kevin sover. Jag börjar känna mig smått stressad. Jag ska inte göra något speciellt idag. Ingenting annat än att lämna in Kevin på dagis och leka med Liz om hon fortfarande vill. Men med tanke på att Kevin fortfarande sover så måste jag rycka upp honom ganska precis nu och försöka få liv i honom samtidigt som jag sitter och matar honom med frukost och klär på honom för att hinna till klockan nio.

Stressad? Jag? Äsch då. Inte alls. Jag har all tid i världen på mig. I alla fall en fyrtio minuter innan vi måste sitta på cykeln och ha börjat burna iväg. Men hur som helst, vi är vakna nu. Pigga och glada (tåls att diskuteras) och är nyfikna på vad den här dagen har att bjuda på. Surprise me!

Jag har varit hemma hos mamma och pappa och ätit en jättegod middag. Stuvade makaroner och stekt falukorv. Synd att man inte äter svensk husmanskost till vardags längre. Förr åt man ju bara köttbullar, köttfärslimpa, ärtsoppa, pannkaka, falukorv, blodpudding... ja you name it. Idag är det tacos, sushi, thaimat, kinamat, hamburgare, pizza och kebab som gäller. Där kan man snacka om att matkulturen även i sverige börjat skifta endel.

Hur som helst. Här är min underbara familj... haha, fast alla på något sätt ser mongo ut, kamerans skärpa inte ställt in sig korrekt och trots att bilden bara skriker mongo, så gillar jag den. Kanske för att det är den enda bilden vi har där alla är samlade... Men fortfarande. Det är inte helt okej alltså!




Jag ser ut som ett mongo och hinner precis till soffan innan självutlösaren går på, pappa koncentrerar sig på TV:n, Kevin ser ut som ett överenergiskt barn och min mamma mediterar? Det kan inte bli bättre, för det är precis så här det är när man är med oss. Helt crazy.

Efter att ha upptäckt i morse att vi inte hade någon frukost kvar hemma så begav sig jag och Kevin ner till skotten för att handla upp lite. Det blev jordgubbar, smörgåsar, juice, avokado, gurka, leverpastej och yoghurt samt lite smått och gott. Som vanligt tar det längre tid än nödvändigt när man har Kevin med sig som ska pilla och ta på allt. Han har minsann inte brottom hem till matbordet han inte.

Han hittade skräp på marken som han pointerade att det minsann inte skulle ligga där utan att man skulle slänga sånt i sopptunnorna.
Några meter till på vägen hittade han en snigel på marken i solen. "Mamma, den kommer dö.. vi måste rädda den!"
Så det var bara att leta upp en pinne och ett blad och omsluta snigeln och placera den i en buske. "Här bor den nu" sa Kevin innan vi fortsatte våran promenad.
"Mamma vad är det som låter där nere? Mamma förklara nu!"

När vi kom ner till affären så började tjatet; "Mamma, kan jag få? Mamma jag behöver sånt här. Mamma min kompis har sånna som han åt förrut." Och jag fick fightas med hans vilja. Hans mot min. Han vann till hälften genom en kompromiss.

Vi åt i alla fall en ordentlig brunch i alla dess former och nu fick kotten energi för tusen.
"Mamma, kan vi inte lyssna på låten som är läskig?"
Så... nu går Olyckans sång på spotify, jag tippar på att det är den han menar när han menar att han vill höra läskiga sånger? Haha...


På skivspelaren spelades givetvis Zillah och Totte.

I natt kved jag som jag-vet-inte-vad. Jag hade så satans ont i magen och tog två alvedon som inte hjälpte speciellt mycket. Jag kom på att det är vanligtvis nu som jag brukar få mens och jag tror min stav i armen förhindrar det och därför får jag så satans ont i magen. Jag minns att jag fick samma symptom under menstiden när jag hade P-spruta och samma när jag hade minipiller. Jag kan tänka mig att det är samma grej nu.

Så jag ringde till dagis och sa att jag stod utan jobb och att Kevin fick vara hemma med mig idag. Jag hade nog inte orkat cykla hela vägen till dagis och lämnat honom och efter sex timmar åkt och hämtat honom igen. Knappast.

Jag borstade tänderna med en ny tandkräm idag. Pro-Emalj från Sensodyne. Har någon smakat tandkrämen? Jag har världens vidrigaste bismak i munnen. Skitvidrigt! Är det inte meningen att man ska vara fräsch i munnen efter att man borstat gaddarna? Hua...

Well. Jag har som sagt andra tandkrämer att välja på också. Ps! Köp inte pro-emalj...

Idag har det varit skitväder rent ut sagt. Osäkert och jävligt. Jag hade hoppats på att få vakna till fint väder. Eller i alla fall se en skymt av solen. Jag såg den idag, i ungefär en halvtimma. Under den halvtimman så diskade jag. Åh va glad jag blev.

Men jag har i alla fall fått lite gjort. Som att städa ur ugnen, alla skåpsluckor och fixat i ordning större delen av köket.

I morgon står jag arbetslös än så länge. Ingen har kontaktat mig idag om jag ska jobba i morgon så jag förutsätter att jag är ledig och har tid att göra klart allt här hemma. Egentligen ska jag bara plocka ordning lite mer i vardagsrummet och sedan torka golven samt en ordentlig dammsugning så är allt i sin rätt igen.

Min mamma ringde mig tidigare idag. Den kvinnan kan få mig att skratta till att gråta på två sekunder. Visserligen är övergången från skratt till gråt minimalisk, så jag borde ha vant mig vid det här laget.
Hon kommenterade bilderna ifrån söndags, ni minns när jag var vid stranden...
Det är alltså inte jag som är på bilderna, inte på någon bild. Det är min goda vän Jeanette och hennes man Daniel, så det inte blir några missförstånd. Jag håller mig bakom kameran för det mesta. Åtminstånne när jag har chansen.

Sommaren var här i lördags i alla fall.
Här är beviset på det...
Jag och Liz parkerade oss ju med ungarna nere vid hoppetossa där ungarna lekte och hade det roligt i flera timmar!

Jag håller på att bli galen.
När vi träffade Zillah och Totte för några veckor sedan så fick han en skiva av Zillah. En skiva som dom sjunger apgoa sånger i visserligen. Första gången vi lyssnade på den så var skivan bra. Nu är det en pina. Han vägrar lyssna på annat. Monkey buisness går om och om igen här hemma. Ensam apa söker är också en stor favorit hos Kevin. Själv vill jag undvika att vara i närheten av skivspelaren när cd-skivan åker fram. Herregud.

Vad gör jag när jag jobbar? Jo, jag går och VISSLAR på låtarna från skivan och driver mig själv till vansinne. Mina arbetskollegor skrattar, då jag berättat för dom om min pina.

Vad gör jag innan jag somnar? Jo, nynnar på låtarna från skivan och driver mig själv till vansinne.

Jag vill  inte mer!
Tack snälla Zillah för den fina skivan. Men... take it back?

Jag vaknade av dunder och brak här utanför. Äntligen håller dom på att ta bort byggställningarna här utanför. Så ikväll, i ren trots - eller kanske snarare ren myskänsla så ska jag gå ut med ett tänt ljus och läsa några sidor ur en bra bok på altantrappan. Hur mysigt är inte det på en skala...

Kevin var pigg i morse och ville att jag skulle ut och springa som igår. Men med tanke på att jag har en g-r-y-m-t oskön träningsvärk så bad jag honom vänta med det tills ikväll så att mina muskler får vila lite. Annars lär jag ju gå som jag har skitit på mig resten av veckan.

Idag är dagis stängt pg.a planeringsdag. Det är alltid så typiskt att det finns massa jobb just denna dag när ingen har tid eller ork att vara barnvakt. Men som sagt. Idag ska jag vara ledig så pass att jag inte planerar in annat än vad jag vill. Nu har vi varit i både lekparker, på fester och barnkalas i helgen att jag inte fått tid att känna mig helt ledig vilket suger smått. Men då tackar jag gudarna för den här lilla "dagis-klämdagen".

Nej, nu är det dags för frukost, lite städning och så ska jag kolla hur tiderna i tvättstugan ser ut. Sen är min dag igång.

Här är våran dag i solen;
















- Lycka är att få vara med vänner.
- Äta en glass i solen.
- Åka bil och cykla.
- Busa i sanden.
- Mata fåglarna.
- Äta tårta.
- Vara i närheten av någon man tycker om.


Idag har vi upplevt massvis med lycka.

Nu ska vi bege oss ut till Lövhagen och ha barnkalas för Miranda som fyllt fem år i onsdags om jag minns rätt. Ungarna ska få busa i vattnet med badkläder och min Kamera SKA med den här gången med MINNESKORT i som jag alltid tycks glömma...

För en stund sedan var jag ute och joggade en sväng efter Kevin på cykeln. Satan vilken dålig kondis jag har när det gäller att springa i uppförsbackar. Men som sagt, bättre sent än aldrig att ändra på den saken.

Nej nu ska jag och Kevin åka och köpa lite kakor och smått och gott till oss och barnen. Sen ska vi placera oss i solen och mysa hela eftermiddagen.
Hörs senare någongång.

Puss och Kram.

Jösses.
Det var absolut inte meningen att det skulle bli en lång dag igår. Jag och Kevin drog nämligen till mamma och pappa igår morse. Därifrån drog vi till ICA för att handla lördagsgodis och sedan vidare igen för att möta upp Liz nere i hamnen. Ungarna lekte av sig och busade i flera timmar innan dom tröttnade.

Efter ett tag så började min mage kurra så jag och Kevin satte oss och åt lite plankstek och Kevin tog pannkakor och sylt, (otippat)!

Efter en stund så drog vi ut på Norvik där Kevin fick köra bil en liten stund (han fick ratta bilen om man ska vara petig) och lyckan var total. Jag har aldrig sett honom så mallig och så nöjd.

När vi väl fått honom ifrån bilen och hem på cykeln så kom jag på att det var LÖRDAG igår. Min kompis skulle ju ha fest innan han drog iväg till Afganistan. Klockan sex tänkte jag att vi skulle stanna endast en liten stund. Ehe... som sagt, det blir aldrig som man tänkt sig!

Kevin hittade nya vänner och busade runt med dom. (Bör påpekas att dom nya vännerna var 25 år och uppåt). David blev en stor favorit och Kevin sprang runt honom likt en svans hela kvällen. Det blev femkamp och en massa mys under kvällen. Vi satt ute i flera timmar och Kevin somnade i solstolen när klockan närmat sig halv elva. Halv tolv vaknade han till och då for vi hem.

Nu ska vi snart bege oss till Calles föräldrar och hämta tillbaka cykeln som står kvar i deras garage. Men fan va trevligt det var igår.

Lite sött tycker i alla fall jag. För det ligger lite saning i det som sägs!

Godmorgon.

Cykeln står parkerad nere hos mormor i centrum. Det känns som att jag måste ta och smyga mig dit ganska snart. Jag fick nämligen ett till jobberbjudande (som jag visserligen inte tackade ja till fullt ut utan gav honom mitt nummer för att ringa utifall att liksom...) som vill att jag ska jobba idag och i morgon några timmar. Och nackdelen är att cykeln står precis vid det arbetet. Doh!

Och efter gårdagen så känns det inte som att jag har ork eller lust att stå och jobba de timmarna som krävs och vara trevlig och artig samt lära sig ett nytt jobb... Nej det känns som att jag kan spendera den tiden på annat ärligt talat. Plus att man behöver vara ledig och göra som man vill under helgen, eller i alla fall en dag i veckan.

Jag ska ut och åka inlines sen med Kevin... Eller han ska cykla och jag ska åka lite på inlinesen och sen ska jag väl försöka hämta min cykel, om jag orkar.
Well. Först en ordentlig frukost, lite städning på det och sen så ska jag dra...

Jag skulle behöva åka till IKEA också. Hejdå, min gamla servis, hallå min nya!
(Mina nuvarande tallrikar är typ halva, alltså inte halva talrikar, men själva servisen är halv, samt glas och muggar.)

Så hallå lite nytt!

Nej vi har absolut inte haft det mysigt... eller?


- Klappat en jättesöt hundvalp vid namn Eros.
- Badat i sjön á la 17,5 grader kallt...
... och badat i en...


... badtunna á la 40 grader varmt.


Fikat och ätit god mat i gott sällskap med vattnet ett stenkast från vårat blickfång.


Tittat på pressentöppning. För det var ju trots allt studentmottagning!

Åh, vi har haft det alldeles underbart! Helt fantastiskt. Vilket place.
Där kan man verkligen påstå att man har "havet" ett stenkast från sig!
(Jag är medveten om att vi var vid en sjö dock!)

Godmorgon.
Min klocka ringer och väcker mig först om en halvtimma. Jag vaknade dock för en halvtimma sen av solen, så förvänta er inte att jag är riktigt vaken än. Utan jag ligger och halvsover framför datorn i skrivande stund.

Idag blir det som sagt en halvstressig dag. Jag vet inte var jag ska ställa cykeln, om den ska stå hos mormor eller hos mamma och pappa. Eller hur jag ska göra, om jag ska hämta Kevin innan jag handlat eller efter jag handlat. Det känns just nu som det är lättast att ha med honom på systemet och på blomsteraffären i alla fall. (Jag ska handla en liten champagneflaska och en blomma till min kusin... så slipper ni kommentera.)

Halvfyra åker vi från mormor. Två slutar jag jobba. Det innebär att jag måste åka finklädd till dagis och jobbet och därifrån byta om till mina arbetskläder. Well. Det är dagens I-landsproblem ni inte behöver bry er om!


Jag låg och kramade Kevin för en dryg timme sen när han låg och sov. (Det tycks nämligen vara den enda gången som jag får krama honom utan att han slingrar sig undan och påstår att han är för gamal för kramar.)
Den här gången vaknade han till och sa;
"Mamma, ska du krama mig så gör det snällt."
Hahaha. Alltså, kvart över sex kommenterar ungen så?
Jag vet inte vad jag gjorde för fel så istället bestämde jag mig för att kliva upp. Så nu sitter jag här. Rufsig i håret, för att jag gick och la mig med nytvättat hår. Sand i ögonen och en BH som kliar.

GODJÄVLAMORGON!




Kevin försöker göra ett hjärta till er! Gulle.

Hur man kan gå från noll till tusen i energi på två minuter:
- Hitta ett brev i hallen och glöm bort att öppna det (Kliv över det, gå in och kissa, sätt dig vid datorn och gnugga sanden ur ögonen)
- Få någon som påminner dig att öppna brevet.
- Öppna brevet med spänning men helt utan förväntan.
- LE! SKRATTA! GRÅT! Whatever you want.

I did it, och det funkade.

Jag både skrattade och grät samtidigt.

Hur som helst.
Kevin äter vindruvor just nu. Han sitter och äter framför TV:n och njuter av att vara hemma. Vi ska nog gå och lägga oss i ett bad ganska snart (nej jag har inte kommit dit än).
Jag har försökt söka ny bostad. Vill byta ner mig storleksmessigt när Kevin ändå sover med mig så känns det onödigt att ha en tvåa. Jag skulle därför vilja ha en större etta som vi kan bo i. Nackdelen är dock att jag har glömt användarkonto OCH lösenord till min inloggning. Bra där, Denise.

Eller inte.

Nej nu ska jag försöka se om jag fått fram det än. Annars får jag vänta tills i morgon när dom börjar jobba på Nynäshamns bostäder igen. S-e-e-g-t!

Jag känner mig dammig. Dammig är nog rätt ord för mig idag. Gammal och dammig?
Jag har hjälpt min granne att städa en trerummare och kök idag. Det var en hel del jobb trots att lägenheten i sig var jävligt "ren" och städad redan ifrån början. Jobbet började redan klockan åtta i morse och avslutades runt femtiden på eftermiddagen. Då var man redigt slut i armar och ben och mör i kroppen.

Herrejesus.

Imorgon har jag blivit bjuden till min kusins studentskiva. Så imorgon måste jag ta mig till dagis med bilbarnsstol och cykel för att cykla vidare till jobbet och jobba i fyra timmar och sedan åka vidare till systemet och handla någon champagneflaska och sen en blomma och därefter åka till dagis och hämta Kevin och sen tillbaka ner till centrum och åka till kusinen i tungelsta(?) där hans studentskiva håller till.

Det blir ett redigt farande i alla fall. Jag tror inte att det blir så långdraget där i alla fall. Mormor följer som sagt med och hon orkar nog inte vara där allt för länge om jag känner henne rätt. Men det ska bli riktigt roligt att få mammas släktsida samlad... åtminstånne några!

På vägen hem från mamms och papps så mötte jag Liz och hennes tjejpolare vid niksta som hade det mysigt. Kevin passade på att känna på vattnet och han påstod att det var varmt *host host*
Sen kom en av föräldrarnas granne förbi och hälsade. Så jag stack bort till dom en stund och snackade medan Kevin lekte i lekparken och hade det kul. Sen fick min mage nog och skrek efter mat. Lika bra det. Så nu är det snart dags för käk. Lovely!

Nej. Nu ska jag hoppa ner i ett bad eller något annat skönt och tina upp lite. Sen blir det käk och sovdags eller något!

Hörs.

Morgonpigg? Jag? Njae...

Alltså, inatt sov jag som en påse jordnötter. Med andra ord sov jag nästan inte alls. Under de mörkaste timmarna sov jag nog ganska bra. Men när solen var "uppe" så la jag mitt huvud under täcket tills dess att jag tappade andan och fick kippa efter luften ovanför täcket.

Så höll jag på ungefär hela natten. Jag tror jag har kommit på en ny lek med tråkiga regler. Eller nått!

Jag drömde mysko drömmar också. Att jag var gift och hade flyttat till USA och hade en egen bilfirma och var bästa kompis med Anna Anka. Alltså. INTE OKEJ. Det där med Anna Anka i drömmen kom nog till när vi satt och åt pizza i kvällssolen igår. Kevin såg en av mina gamla grundskolelärare cykla förbi varav han utbrister;
"Titta, där är Anna Anka."
Alltså, gissa om jag höll på att dö av skratt. Som tur var så hörde (nog) inte hon... Förhoppningsvis i alla fall.

Nej. Nu måste jag kila. Ska äta frukost och försöka vakna till liv utan att behöva göra mun-mot-mun-metoden på mig själv.

Ciao.

Jag blir helt galen på mina grannar ibland. VEM börjar spela dunka-dunka musik så det dånar i hela trapphuset och in i lägenheterna så sent som halv nio på kvällarna? Herregud människor!

Jag är i alla fall påväg ner i säng nu. Är galet trött och det känns som att jag har en lagomt lång dag att ta mig igenom i morgon, så det får helt enkelt räcka nu!

Hoppas ni som orkar hålla er vakna ikväll får en fortsatt trevlig kväll. Och ni som väljer att avvika tidigare sover gott!

Jag bjuder på lite bilder på Kevin från pizzerian.


Smutsig? Min kille? Äsch! Inte då! Det bevisar bara att han haft det roligt på dagis!


Nöjd var han i alla fall, min lilleman.

- Torsdag; 7:50 - 14:30 drygt.
- Torsdag; 15:20 - tills vidare om dom behöver mig.
- Fredag; Ledig?
- Lördag; Ledig?
- Söndag: Barnkalas 15:00 - tillsvidare.

By the way. Vad köper man till en femårig flicka?
Petshop? Hello Kitty-prylar? Utklädningskläder och smycken till? Barbie?
Det känns så flick-flickigt på något sätt. Plus att det känns som att flickan har allt.
(Jag menar, har inte alla barn allt?!)

Jag har aldrig haft tjejproblemen, tack och lov. Kevin blir glad över en bil och över coola ben10 prylar. Men en flicka? Där blev det ju jättesvårt. Haha.
Jag får helt enkelt ta det som är mest poppis bland tjejer.

Vi har en massa oljud här i lägenheten känns det som.
Zillah och totte spelas på Spotify, barnkanalen sprutar ut från TV:n och så skriker Kevin om pizza?

Nu vill min sångfågel gå ner och äta pizza?
Vem har han fått den idéen ifrån?! UNGE!
Haha.


Without you i can't breath. Without you i won't live. It's a neverending story.

Min lediga dag skulle ha varit idag. Skulle, nämnde jag det?
Jag blev inringd klockan tjugo i tolv av leksaksaffären som frågade om jag kunde rycka in i några timmar. Ja... eh, jag satt ju bara och rullade tummarna. Så jag drog iväg. Kvart i tolv (fem minuter senare) var jag på plats och började jobba. Min cykel flög praktiskt taget genom stan. Vanligtvis tar vägen tio till tov minuter att åka, idag bara fem!

Jag fick ringa till dagis och ändra tid så att Kevin fick gå en timma längre.
Det var inga problem. Så idag hade jag ännu en dag i leksaksaffären själv.

I morgon jobbar jag med min granne i en lägenhet (eller villa) och flyttstädar.
Så jag jobbar från åtta till halv tre, tre i morgon. Ska bli kul att få prova på ett nytt jobb imorgon. Trots att mitt huvud är sprängfyllt med information och dylikt från veckan som gått. Efter jobbet imorgon så finns det en risk för att jag måste jobba några timmar på leksaksaffären också. Vi får se hur jag puzzlar ihop det med dagistider. Men en tag i saket... så det tar vi imorgon.

Kevin skulle självklart ha en glass på hemvägen. I värmen han fått vara ute i idag så klandrar jag honom inte. Jag fick lite småpengar av min pappa för att slippa åka upp för backen med cykeln och sen ner igen. Tack gullepappa. (Han kom även med en matlåda till mig idag på jobbet då jag fick rycka in i ren panik på fastande mage.)
- Psst! Jag älskar dig pappa!


Haha, jag för ett år sen.


Jag och gullungen.

Det är redan onsdag. Mitt i veckan. Gud hjälpe mig vad fort tiden går när man har tråkigt! Ja jag kan inte påstå att det är roligt att jobba alla gånger. Det känns som jobben aldrig tar slut när man väl står på plats. Men igår var det riktigt roligt att jobba, så jag ska väl inte klaga egentligen.

Jag har tänkt på en sak. Speciellt nu när jag åkte till dagis och såg en gravid mamma (hmm, i månad sju?) stå och kedjeröka när jag stod i skogen och väntade på att Kevin skulle promenera sin "genväg".

Nummer ett.
Jag tycker det är så otroligt äckligt och vidrigt att se en gravid mamma, som vanligtvis är det vackraste som finns - stå och kedjeröka med en bebis i magen. Inte okej alltså.

Nummer två.
Ditt beroende blir barnets beroende sen när det kommer ut ur magen. Har du rökt med barnet i magen så är det stor chans att barnet blivit beroende under tiden också. Inte okej. Tänk - det är säkerligen lika svårt för ett litet barn att sluta röka som det är för en vuxen person?

Nummer tre.
Att röka kan leda till att barnet i magen utvecklas sämre, eller att det blir så stora komplikationer att det tillock med dör under förlossningen.

Nummer fyra.
En mammas värsta oro under första tiden när man får ett barn är att hela tiden kontrollera om barnet andas. Andas det ? Andas det ? Andas det ?
Det som händer under rökningen är att mammor som rökt under graviditeten ökar chanserna för barnet att få plötslig spädbarnsdöd.

Det värsta som kan hända alltså.
Ursh, jag ryser när jag ser mammor som tänker på dom själva under graviditeten.

Tänk; TVÅ. Jag är TVÅ.

Jag har ingen aning om varför hemsidan inte funkar. Men statistiken tycks funka endå. Mysko det där.

Idag har jag som sagt jobbat hela dagen, från tio till arton ikväll. Jag har även varit och handlat, hälsat på mamma och pappa, hämtat Kevin och åkt hem. Allt under en och enhalv timma.

Jag har fått prata massvis med engelska då en kryssare åkt in i nynäshamn och dumpat av massa japaner (Kineser) (?) och fått vara souvenir då vi inte hade någonting i butiken som passade så valde dom att ta kort på mig och turas om att possera brevid! HAHAHA. Sötnosar.

Sen har jag packat upp massa, lärt mig allt om kassan, märkt av vår-rean, stängt och öppnat. Allt själv idag. Jag känner mig megaduktig. Snart ska jag ha butiken helt själv, vilket gör mig smått nervös. Tänk om jag glömmer någonting.. Öhow!

Nej men det ska nog gå bra!

Tjingeling. 

Jag är helt slut i huvudet.
Trött som attan, trots att jag sovit från åtta till närmare sju i morse. Jag stirrar alltid i taket kvart i sju. Om man bortser från den gången vid fyra när jag tror att jag försovit mig just för att solen gått upp en bit.

Huanemig.

Idag är vädret tråkigt också. Ingen middag åt vi igår heller. Kevin nöjde sig med en tallrik fil och en macka till kvällsmat. Jag har en känsla av att han fick i sig allt han behövde från fikat med Liz igår när jag jobbade, haha.

Trots att han var småhög på socker min krabba så somnade han in lätt igår. Han sov självklart i sin Ben10 tröja. Snart börjar tjatet om ... "...får jag ha med mig den här till dagis idag?" om Ben10 klockan. Och givetvis är det fortfarande leksaksförbud på dagis så han får behålla den hemma, och "... får jag ha kläderna på mig till dagis då?"

Ett par allt för stora byxor och en Ben10 t-shirt. Varför vill jag inte att mitt barn ska gå runt i det för? Hmm.

Ungen är precis nyvaken nu, och vad gör han?
Inget "godmorgon" inget "hej mamma" eller "Jag är vaken nu".

Nej, ungen sätter sig ner vid sin Ben 10 klocka. Otippat!

Om tjugo minuter ska jag bli världens tråkigaste mamma. Om tjugo minuter slutar nämligen barnprogramet och det är dags att släcka ljuset och hoppa i säng.

Jag är så trött att jag kan somna sittandes.
Allt jag har fått lära mig idag på svens är ingenting jag lärt mig på hela året. (Okej, där ljög jag.) Men det är så galet mycket att tänka på att jag blir mörkrädd.

Men det är kul att lära sig någonting nytt i alla fall. Jag har fått slå in paket idag, har fått ändra om i hyllorna, har fått slänga ner massa saker i lagret, har fått kolla in och pilla på allt i butiken för att lära mig. Fått lära mig allt om kassan... eh, nästan allt i alla fall. Har fått stänga ner butiken helt själv.

Nej. Kevin fick en Ben10 klocka och en dräckt av mig idag när jag jobbade. Gullungen kommer vilja sova med dom ikväll. Haha, tro mig. Och i morgon kommer jag höra; "Mamma, får jag åka med det här till dagis idag?"

Hua. Någon som vill diskutera med min son om varför man inte kan gå utklädd till dagis?
Haha.

Jag har upptäckt en sak! (Hör och häpna nu.)

Det spelar ingen roll hur mycket jag är hemma, hur mycket ledigt jag har eller hur få planer jag har och hur mycket tid jag har över till städning. Jag gör det ändå inte. Jag har inte lust att stå på min lediga tid och tvätta massa tvätt, diska massa disk eller torka massa golv. När jag är ledig då vill jag vara ledig.

Jag vill mysa med Kevin, busa och leka med honom istället för att spendera tid med sånt som både gör mig själv och honom uttråkade av blotta tanken. Det blir ju städat här hemma i alla fall, tids nog i alla fall. Allt behöver  inte bli klart på en dag heller.

Så jag har tänkt på en sak.
Jag ska sluta städa. Då händer det. Då städar jag. Jag ska sluta bädda. Då gör jag det automatiskt, då känner jag mig inte tvingad längre. Jag har ingen lust att känna mig tvingad, då skiter sig allt tillslut i alla fall!

Punkt.

Nu är jag äntligen hemma. Det tar ganska mycket på krafterna att jobba på två olika jobb på samma dag. Jag blir i alla fall helt slut i huvudet. Inte nog med att jag ska lära mig detta jobb på bara några veckor. Jag ska även bli bekant med ännu ett på torsdag. Hujedamig. Jag fick neka mitt vanliga jobb som frågade om jag kunde rycka in i morgon. Jag jobbar ju tio-arton i morgon igen på leksaksaffären. Då ska Kevin få vara med min pappa från fyra-femtiden. Thank god! När jag väl jobbar på svens leksaker mer "fast" så kommer jag att jobba utan att behöva tänka på Kevin, vilket är en fördel.

Idag tog ju som sagt Liz hand om honom.
Dom kom in till mig i affären den sista timmen. Jättesött. Kevin ville dock fika mitt i. Så jag och chefen passade på att snacka en massa om vad det är som ska tänkas på och hittan och dittan. Som sagt, det är inte lite saker att tänka på... ehe.

Jag är uppe med tuppen som vanligt... (inga pikar nu!)
Jag har varit vaken i över en halvtimma trots att min klocka ringde först nu klockan sju.
Jag har klätt på mig och letat efter den där förbannade "lådan" man ska lägga sina nycklar i. Hur svårt kan det vara att pricka ut var den där jävla lådan står? Hittar jag den inte så får det va helt enkelt. Jag orkar inte slänga med mina nycklar till höger och vänster och tro att dom hamnar i rätt händer tillslut.

Kevin börjar på dagis om runt en timma redan. Han ska få äta frukost på dagis idag är det tänkt. För tillfället så sover han som en gris och jag planerar låta honom göra det en liten stund till så att jag slipper lyssna på gnäll och stön. Bara snabbt, sista minuterna innan vi ska dra så klär man på honom. Det funkar! Haha, han hinner inte ens gnälla ens lite!

Efter jobbet på humlan så ska jag möta upp Liz. Förhoppningsvis så hinner jag få i mig lite lunch i form av annat än glass innan jag ska hoppa på nästa arbetspass.

Nej, nu måste jag äta lite frulle innan jag ska väcka Kepan.
Ha en bra dag.

Dagens plus!
Jag har hittat mina hemmanycklar. Alla! Mina ordinarie hemmanycklar försvann en stund under min städning och återkom inte förrän jag fick för mig att gå ut med soporna och hittade dom inklämda mellan soporna! Lyckat? Ja. Mest att jag hittade dom och kunde gå ut med dom utan att bli utelåst i porten.

För att Liz finns i mitt liv. Jag älskar dig gumman och tackar gudarna för att du hämtar Kevin från dagis i morgon. Det betyder massor för mig!

Att jag ska jobba fem timmar på Humlegårdsskolan och tre timmar på svens leksaker i morgon. Blev SMS;ad av chefen nyligen som frågade om jag kunde rycka in. Klart jag är på!


Dagens minus!
Att behöva läsa tre sagor för Kevin á la trettio sidor styck á la fem till tjugo rader på varje sida is not fun.
Han somnade tillslut efter att jag bönade och bad om att få hoppa in i duschen för att få tvätta mig innan alla jobb som ska jobbas i morgon.

Att jag inte orkat städa så mycket i vardagsrummet idag. Jag orkar helt enkelt inte. Jag har varit helt slut i kroppen idag.

Att behöva ställa klockan på sju i morgon bitti. Inte okej.

Att behöva lämna ifrån sig hemmanyckeln och inte veta vilka som vistas i lägenheten under tiden som jag är på jobbet. Det är inte okej det heller...

Fan, fler minus än plus. Inte okej det heller.


Jag och Liz. Min hjältinna och är värd alla plus i världen just nu.

Jag måste hitta ett kuvert och lägga ner min nyckel i en brevlåda mitt emot mitt hus. I morgon (förhoppningsvis när jag är på jobbet) så kommer det komma några och fixa en nyckelgrej i min dörr, så att man i framtiden slipper att slänga ner nyckeln i ett brevinkast när exempelvis nynäshamns bostäder ska komma och fixa något hemma hos mig.

Sen måste jag städa lite så att grabbarna får plats att jobba. (Jag förutsätter att det är grabbar som jobbar sånna jobb, ja!). Jag har ju en vagn och en stor "skohylla" som står ivägen i hallen. Och lite snäll kan man ju vara när man får oinbjudna gäster som sagt.

I morgon börjar jag jobba på humlan vid nio. Så i morgon får Kevin börja på dagis vid åtta redan så att jag hinner få i mig frukost själv. Det kommer bli tufft att behöva gå upp klockan sju i morgon. Men måste man så måste man. Jag jobbar bara från nio till fjorton i morgon och hoppas på fler jobb i veckan. Veckan får gärna bli full med jobb.

Så nu ska jag leta upp min extranyckel. Wish me luck

Idag har jag blivit stolt bidragsgivare till mustach-kampen mot prostatacancer.
Jag tycker det är lika viktigt för män så som kvinnor (båda förlorar sin kvinlighet samt manlighet i samband med sjukdomen) och framförallt så förlorar många livet i sjukdomarna. Så jag anser att det är en självklarhet att bidra med (vad det nu kostade) tjugo kronor, till ett gott slutmål. Sen hur många kronor det är som går direkt till forskning och hur många det är som går till tillverkningen av broschen vet jag dessvärre inte. Men jag antar att det är hälften, hälften i frågan.

En nära släkting till mig har haft prostatacancer. Nu tror jag att det var tio år sen, och tack och lov så överlevde han sjukdomen. Han har alltid varit min lilla teddybjörn och kommer alltid vara.

Gert Fylking och Robert Aschberg har spridit budskapet om prostatacancer genom sverige nu ett bra tag, och jag tror dom lyckas med uppgiften ganska bra. Skönt att det finns engagerade personer som tänker på andra och inte sig själva hela tiden. Och sen att dom tar hjälp av kändisskapet som dom har är väl bara till fördel för forskningen?

Nog pratat om cancer.

 

Jag är lite seg i huvudet såhär tidigt på morgonen. Men tillslut faller poletten ner (eller snarare; statusen på facebook börjar komma igång) och påminner mig om vad det är för dag idag.

Det är ju morsdag!

Så jag och Kevin ska cykla ut till min mamma med en pressent och fira henne en snabbis innan vi måste åka hem igen. Tänkte ta med mig lite tvätt bort till min mamma också, så att jag får tvätta upp Kevins nerkissade kallsonger. För honom går det åt två byxor per dag. Så det är mindre kul... och jag har inte tid att ha tvättstugan en gång i veckan, för då skulle Kevin behöva ha det tråkigt en dag i veckan, och det är ju inte okej när man är så liten som han. Så för det mesta brukar jag försöka få tvätt-tider när han är på dagis och jag är ledig från jobbet. Det funkar prima och då slipper jag lämna honom ensam dessa stunder.

Nej, nu ska vi göra oss i ordning och dra mot min kära mor och fira henne!

Hallå.

Vi har precis gått upp jag och Kevin. Han är bänkad framför tv:n och jag är bänkad framför datorn, precis som vilken morgon som helst. Jag orkade självklart inte se klart på hela Forest Gump igår, utan somnade strax efter att nyheterna gått mitt i filmen, vilket jag tycker är ett stort irritationsmoment och förstöra en hel film med tjugominuters paus för nyheter. Men det har ju som sagt varit så i alla tider...

Jag ska ta och städa igenom andra halvan av lägenheten idag som jag inte hade tid (läs; Ork) för igår. Jag funderar på att göra om i Kevins rum. Bort med barntemat, (nallephu gardinerna och bebisleksakerna) och in med något tuffare. Kanske djungeltema i hans rum? Han har ju som sagt hundratusentals gossedjur - varav många är från min barndom.

Men sånna planer får jag ha först när Kevin drar iväg till hans pappa i juli. Min gris ska åka iväg från mig jättelänge och jag kommer dö innombords. Fyfan...

Men jag inser att Kevin måste få umgås med sin pappa också. Herregud, så blåst är jag inte. Men det kommer kännas jättetomt!

Kevin måste ta priset i att ha ätit nyttiga saker idag.
Han åt tack och lov frukost här hemma innan vi drog till Coop tidigare idag. Efter Zillah's uppträdande så hade dom godisregn. Kevin fick i sig tre? möjligtvis fyra klubbor. Okej, det var en bastant lunch eller?
Nej inte nog med det han fick en glass, en piggelin av glassclownen som gick och delade ut glassar till höger och vänster.

Sen fick han lite fika på Jani's café. Han valde att ta en sprite och liten grod-bakelse som smakade.. eh, sött? Lite sen fortsättning på lunchen möjligtvis?

Lite senare drog vi hem och wildkids började på tv:n och lördagsgodiset åkte fram... möjlig variant av middag?

Nejdå. Han har ätit fiskgratäng också, och det var den obligatoriska middagen innan lördagsgodiset åkte fram. Men som bas kan man ju säga att han fick i sig en bra grundbas, typ. Full med socker. Tror ni ungen vill sova nu eller? Hah, då tror ni helt fel. Han är pigg som en lärka den rackarungen.



Nej, nu ska vi bänka oss framför TV4 filmen, Forest Gump.
Run Forest! RUN!

Hjälp! Det har börjat hagla stora isbollar utanför. Jag som hade tänkt ta med mig Kevin ner på stan och äta ute med honom. Pannkaka och sylt var han sugen på. Men nu ser det ut som jag får ställa mig själv här inne och göra det. Eller alternativt i morgon. Jag har städat idag när jag kom hem, så nu är halva lägenheten helt städad i alla fall. Bara halva kvar då. Hall och vardagsrum för att vara petig. Det bör gå ganska snabbt. Det är mest bara kläder som pryder golvet, och pengar. Alla mina enkronor som Kevin leker med och räknar, leker affär och pysslar med. Det är en hel del enkronor, närmare två hundra när jag räknade sist... så nu är det bara att plocka och se glad ut. Eh...

Jag måste ta mig till ICA snart också. Jag har miljoner pantburkar och flaskor under diskbänken. Jag är glad att min mamma inte varit över. Haha. Nej, men dom ska jag åka med i morgon om det blir bättre väder. Annars får vi ta det efter jobben i veckan. Jag tog emot ännu ett jobberbjudande från min granne, så just nu pendlar jag mellan tre jobb. Vi får se hur länge det håller.

Just nu sitter Kevin och tittar på barnprogrammen. Jag ska tända lite ljus och göra det mysigt för oss. Kanske springa ner på butiken en snabbis och köpa något gottis för ikväll... Vi får se vad vi hinner med.

Hörs sen.


Kevin när han spelade bowling för några veckor sen.

Phu.
NU är jag trött.
En heldag vid coop och det nya köpcentret gör en verkigen helt slut. Det brukar vara ungarna som blir trötta av intrycken, men den här gången var det jag.

Solen står högt på himlen och delar plats med ett dussintal moln. På sterion dunkar Zillah och tottes skiva som vi fick. Kevin fick även en apsnygg buktalardocka av Zillah. Hur söt som helst, och den drog till sig massa uppmärksamhet på stan och coop när vi sprang där nere. Haha.

På vägen hem hamnade vi på en marknad i centrum. Massa karuseller och hoppborg, och lotterier. Tillslut fick jag säga nej till Kevin för att han inte skulle få göra allt. Han fick i alla fall åka karuseller och rida på en ponny. Han var jättestolt och superduktig min lillkille. Och tjejen som tog hand om ponnyridningen var jätteduktig hon också.

Nu är vi hemma i alla fall. Jag ska börja städa undan lite här hemma medan Kevin dunkar Zillah och Totte på sterion får jag lite tid över till annat!

Jag var tvungen att väcka Kevin. Han har nu varit vaken i tio minuter. Och att sova till tio i hans värld existerar inte än! Kevin vaknade lagom till att Lotta på bråkmakargatan började nu klockan tio. Han blev nöjd minsann.

Vädret utanför ser osäkert ut. Sol vissa minuter och moln andra. Jag vet inte riktigt vad jag ska sätta på mig för kläder. Och inte heller verkar SMHI kunna ge en stadig prognos av vädret heller. Nu ska jag hoppa in i duschen i alla fall och skrubba mig någotsånär ren, sen ska jag börja dra mig mot stan och alla sedvärdheter som är uppställda just idag. Svandammen, Estö, Ösmo, Coop-området. Överallt finns det tydligen saker att göra. Synd att ta allt på en och samma dag, dumt att splitta sig lite?

Men för i huvud taget så är man glad att det händer någonting här i nynäs. Vad som händer spelar egentligen inte så stor roll. Bara det händer nått.

Nej, duschen var det!
Ha en trevlig dag allesammans.

Godmorgon.
Varje gång jag går upp före Kevin blir jag grymt förvånad över hur länge en sån liten krabba orkar sova. Han skulle nog kunna sova sig genom krig om det skulle behövas. Han sover fortfarande, trots att jag låg på hans arm när han vaknade (jag tycker ju att hans arm borde ha somnat?)

Det här med att sova tillsammans då...
Kevin har sovit tillsammans med mig i sängen sen han föddes. Inga problem för mig liksom. Jag får sällskap och panikkänslor varje gång jag tvingas sova ensam. Men för Kevin då? Jo, jag tror han blir jättetrygg. Han vet att jag finns där när han behöver mig. Natten är ändå väldigt läskig period för barn. Mörker, spöken, monster. Allt tycks finnas i rummet i samband med att man ska sova. Men jag har aldrig behövt tackla det. Jag har aldrig blivit ombedd att krypa ner på golvet och leta efter monster under sängen, eller spöken i garderoben. Han känner sig trygg när vi ska sova, just för att han vet att jag är det första och sista monstret han kommer se när han sluter och öppnar ögonen. (Sen om jag som monster är en bra eller dålig sak, det vet jag inte?)

Människan är sedan hundratusentals år tillbaka (jag är inte sådär jättesäker på siffror då människan uppstod, haha) varit flockdjur. Vi är skapta att ligga tillsammans. Fråga din mamma om hon sover bra utan din pappa, eller om hon sover bra när du är på fest till halv två? Fråga om hon sov gott när du var förkyld när du var två och tvingades sova ensam i din säng.

Jag somnar till Kevins andetag och vaknar till dom. Han somnar till mina snarkningar och vaknar oftast till en tom säng. Men jag tror tryggheten bestämmer hur länge ett barn kan sova.

Om Kevin inte vaknar till tio så måste jag gå och väcka honom dock. Vi ska ju iväg och fika med Zillah och Totte efter deras uppträdande... Jävla tonårsbarn man har.


På bilden så sover Kevin "sittandes" på mina knän, två dagar gammal.
Vi har äntligen kommit hem och får sköta vårat!


Kevin sover i min säng på BB.


Kevin sover i vår säng...


Min säng, hemma hos mormor och morfar.


Kevin sover i sin gudmors säng.
(Vi sov tre stycken i hennes säng under tre veckor, drygt.)
Och levde på varandra i tre veckor i hennes etta. Herregud säger jag bara!

Jag vet att många av er gått in genom Madickens blogg till min. Jag menar, statistiken har eskalerat markant, och jag hoppas innerligt att ni fortsätter läsa. I alla fall en del av er kan väl fortsätta titta in!

Ni har i alla fall fått chansen att läsa om det negativa som en ung mamma får stå ut med i regel varje dag, om man inte väljer att blunda för problemen. Men det finns jättemycket gott i det hela. En hel del. Nej jättemycket finns det.

Som exempel så måste jag påpeka att man orkar jättemycket som ung mamma. Om man orkar mer än en "medelåldersmamma" vet jag inte, med tanke på att jag aldrig fått chansen att bli en. Men jag som ung mamma kan erkänna att jag känner mig hurtig och aktiv och ofta försöker hitta saker som roar både mig och Kevin.
 
Man är alltid ett hett ämne. På busshållsplatsen, på tåget, på båten över till djurgårn. Alla har tid att fråga ut hur det är att vara ung mamma och jag svarar gladerligen på frågorna. Många är nyfikna utan att nyfikenheten går över styr och blir elaka frågor. Många vill såklart väl, trots att det finns många som vill motsatsen.

Man vet hur det är att titta på bolibompa. Jag menar, tre år innan jag blev gravid så slutade jag titta på bolibompa. Tre år senare fick jag en anledning att fortsätta se på bolibompa. Underbart.

Man har alltid ursäkter från att slippa en utekväll. Vissa skyller på ont i huvudet, för trött eller har inte lust. Jag skyller på att jag har barn, och det funkar. Jag får max ett, okej, ibland två SMS mitt i natten från folk som undrar vad jag gör under helgen. Till motsats från vad jag fick förr!

Man kan hyra Disneyfilmer och barnfilmer utan att verka helt sjuk i huvudet.

Man får gå på träffar som "Unga med ungar" och träffa andra mammor och småknoddar.

Man har anledning att gå runt och nynna på barnlåtar.

Man kan titta på Unga mödrar och inse att man är jävligt lycklig som fick chansen att växa upp i sverige. Jag vet inte om ni tänkt på det men nästan alla unga mödrar röker innomhus i danmark? Jag vet inte om dom bara valt fel mammor?

Well. Jag älskar att vara ung, aktiv och mamma.
Jag älskar min knodd och avskyr tanken på att han en dag ska växa upp och bli en man!
För mig är han fortfarande liten - med ett stort hjärta och det är inte okej att få den bilden raserad. Fy.

Sen förespråkar jag inte för att folk ska bli unga föräldrar.
Jag var 15 när jag blev gravid och gav mig själv ett löfte, skulle jag behålla barnet jag väntade så skulle jag gå klart skolan. Så jag kämpade mig igenom gymnasiet. Sista året fick jag vara helt ensamstående och kämpa med dagis, hämtning och lämning, hemmet och skolan. Jag klarade det och försöker bygga succesivt en bra framtid för min son. Ni ska inte tro att det är lätt. Men jag kämpar, varje dag.

Åh vilken kväll. Kevins bästa kompis och hans mamma bänkade sig brevid oss, och vi hittade en plats precis vid scenen. Vilken vy, utsikt och vilken känsla som framfördes. Herregud. Jag är sån att jag blir jättenervös när dom står på händer över en höjd, eller värre; står på huvudet! Alltså. Hjälp? När rockringstjejerna rockade loss upptäckte jag hur jag själv lät min kropp följa med i deras swing! Haha.

Och värst var det när "luftprinsessan?" hängde i taket på några snören och "gungade". Jag klarar inte av att se på sånt. Är livrädd för att dom ska falla i golvet och bryta alla ben i kroppen.

Kevin blev tokförälskad i clownerna. Haha, jag klandrar honom inte. Jag själv blev lite småförälskad i deras tokigheter! Snacka om att få med hela publiken på deras knasigheter! Dom sprutade vatten och skojade med alla krafter dom hade. Jättegulligt var det i alla fall.
 
När cirkusen närmade sitt slut så frågade Kevin om vi inte skulle "dra vidare nu". Han orkade med andra ord inte med två timmar. Jag kan hålla med om att två timmar är lite länge om man är så liten som han... och så stor för mig. Barnen mellan sju och tio såg ut att ha det roligast!

Nej nu ropar Kevin på att jag ska komma och kolla Talang med honom. Hörs sen!


Denna coola bild är tagen på min student förra året. Haha, min älskling.

Nu ska vi röra oss ner mot cirkusen. Jag orkar verkligen inte höra Kevins "När ska vi gå?" "När börjar det?" "Mamma, skynda dig. Vi måste gå, den börjar om fem minuter, fyra, tre, två, ett. Jaha, nu har vi missat den"-tjat.

Någon som har tid över att ge min son ett tidsperspektiv? Eller i alla fall lite hum om vad klockan är.
Cirkusen börjar om fyrtio minuter men det ser ut som vi får gå ner nu som sagt. Och ingen middag har jag fått i mig heller. Det börjar bra. Eller inte.

Men om två timmar är vi tillbaka och då bänkar vi oss framför talang. Eller jag i alla fall. Kevin lär vara jättetrött efter alla intryck att han inte kommer orka vara vaken. Eller så kommer han det? Efter allt snask som han har smaskat i sig sen vi kom hem från dagis. Som sagt, godispåsen lämnar vi hemma och tar fram igen nästa vecka.



Två år sedan kortet togs. Var tog tiden vägen?

Jag vet inte hur det är med er. Men det finns alltid folk man bara vill gå förbi när man "träffar på dom". Som på stan? Den där damen som alltid ska berätta alla historier om sitt barnbarn, eller sin jycke som annars bara skäller på opassande ställen. Eller som killen som du frågade chans på i fyran men som nobbade ditt förslag för att han var kär i den allra sötaste tjejen i klassen. Ja ni fattar.

Hur går man förbi dom på ett snyggt sätt utan att behöva stå och kallprata? Tittar åt ett annat håll? Får det att se ut som man är i andra tankar? Tar upp och pillar ivrigt på mobiltelefonen (jag själv avskyr den utvägen. Det är rentav elakt!)  efter ett nummer man kan "tänkas ringa".

Så många jag har hälsat på som har tittat åt ett annat håll, ignorerat mig eller bara skitit i att hälsa. Alltså, jag har slutat räkna...

Sen finns det folk som man umgåtts flitigt med i barnåldern som man bara vuxit ifrån. Man har ingenting vettigt att säga till varandra idag i vuxen ålder, och man finner inget intresse i att småprata om vädret. Man har alltså två val. Bryta den tysta; "Its amazing how you can see right thru me" -trenden, eller hälsa. Eller... bidra med ett leende?

Så svårt kan det ju inte vara med att bryta ett mönster? Eller?

Jag är trött på människor som inte hälsar. Känner man varandra, bidra med ett "hej". Det skadar inte. Det gör inte ont. Det får oss att må bättre! Le också. Var glad. Eller se glad ut i alla fall. Det orkar man.

Ta tillvara på dina vänner, och ovänner och bekanta.
Du vet aldrig när du behöver dom.

Jag är nyligen hemkommen från jobbet. Jobbade slöpass idag - på måndag är det näst intill samma sak igen. Men det är skönt att ha eftermiddagarna något sånär fria i alla fall. Jag blev extremt förvånad över antalet besökare och förstod att det var någonting lurt på G. Men inte då. Söta Madicken har gjort mig till första gästbloggare. Jättekul, verkligen! Och kul att så många gillade det jag hade skrivit också.

Kevin har tjatat om cirkusen sedan jag hämtade honom på dagis för en timma sen. Han flög från mellisbordet och in för att hämta hjälmen - for ut till cykeln och så drog vi till ICA och inhandlade massvis med godis. Förhoppningsvis får man ha med sig det in. Annars lämnar vi det hemma.

Jag är helt slut i kroppen, med all rätt! Trots att jag jobbat halvdag så betyder det att man får vara utan lunch om man inte vill jobba en extra halvtimma. Nejdu. Så kul är det inte på jobbet att jag väljer att stanna där.

Istället drog jag ner till hamnen och åt en glass i solskenet med en nära vän som ska på utlandstjänst till Afghanistan i ett halvår. Hoppas innerligt att han har hälsan i behåll när han kommer tillbaka och att han inte blivit skadad eller krigsskadad. Ursh!

Underbart väder är vi bortskämda med i alla fall. Love it.

Nu ska jag och Kevin äta lite god lax med gräslök och gräddfil samt lite potatissallad innan vi ska ner till cirkusen för föreställningen som börjar klockan sex. Jag har lite att stå i också. Phju.

Godmorgon.
Kevin fick ett ryck i morse och började gråta över att han hade kissat i blöjan. Jag sa att det var dags att sluta med blöja om han kände det så. Så det är en deal. Men jag berättade också att jag kommer tvingas ta upp honom på toaletten flera gånger per natt tills han lärt sig själv. Men det var nog inga problem.

Idag jobbar jag från tio till två på viaskolan. Det är skönt att slippa stressa på morgonen. Trots det så ska vi åka om drygt tjugofem minuter.

Ikväll är det cirkus för Kevin som gäller. Sen i morgon är det Zillah och Totte som kommer till nynäs som vi ska se, efteråt så ska vi försöka hitta ett mysigt fik som vi kan fika på. Och om vi har orken över till på söndag så ska vi åka in på Ösmomarknaden. Plus att vi ska ha några minuter över att gå på estö Ip-loppisen om vi hinner. Herregud.. Allt på en gång.

Hell yeah.

I morse när vi drog till dagis så var det en cirkus som packade upp sitt tält och placerade det på estö IP- precis nedanför våran backe. Idag när vi drog hem så skulle jag passa på att fråga när cirkusen var och hur mycket den kostade. "No english" var svaret.

Herregud vad irriterande. Efter lite googlande så har jag fått fram priser och tider för morgondagen tack och lov. Haha.

Idag passade jag på att sola i en och en halv timma efter att jag lämnat Kevin på dagis. Jag och Liz la oss nere vid niksta. En timma senare skulle jag vara på mitt möte. Blev lite småstressigt men jag fick tiden över till att skriva papper och fundera ut frågor. Tack och lov. Nu börjar eländet leda mot ett slut i alla fall.

I morgon ska jag och Kevin in och prova handla cirkusbiljetter i alla fall. Hoppas man kan det utan att man behöver förbeställa eller jobba på ett företag som säljer dom. Well, det återstå se. Annars får jag och Kevin helt enkelt placera oss framför talang i morgon. Och har vi tur så hinner vi med båda två.

Nej fan. Nu ska jag hitta på någonting annat. Som att städa. I morgon är det tillbaka till jobbet igen. Wie... Viaskolan är det som gäller i morgon. Skönt med variation... eller?

Nej men hon är snäll hon som jobbar där, tack och lov. Plus att det är en kortisdag så egentligen har jag ingenting alls att klaga på...


Kevin kommer bli minst lika vild och galen som sin mamma när han blir stor. ♥

Godmorgon i lingonskogen.
Jag tog en lite längre sovmorgon än förväntat. Kvart i åtta tvingade jag mig upp ur sängen med en stor ångest. Inte för att jag hade sovit för länge, utan för att jag ville sova mer. Men Kevin måste trots allt till dagis så det är bara att klä på honom nu och ge sig iväg med cykeln. Kvart i nio drar vi och innan dess så måste jag ge honom någon form av frukost samt klä på honom. Sen är det ju inte hela världen om vi kommer några minuter senare heller, för jag orkar verkligen inte köra i hundranittio.

Klockan ringde först sexnollnoll. Jag ignorerade den signalen totalt och sov vidare till nästa, kvart över sju. När den kom så stängde jag av och ändrade den till kvart i åtta. Det är så härligt när man kan sova ut. Då får man ju ta tillfället i akt och göra det också.

Nej, frukost var det.
Tjadå.

Igår innan vi somnade (kvart i åtta, host, host) så diskuterade jag och Kevin djupt om vem som är vad och vad som gör vem... typ.

Kevin sa följande;
"Mamma, vi får skaffa en bebis!".
"Men älskling, vi kan inte skaffa en bebis, jag kan, men vi kan inte."
"Nej, men den får ligga i din mage tills den kan leka med mina leksaker!"
(Typ som; Det fattar du väl?)

"Men din pappa har ju en bebis hemma som du ska åka och hälsa på, och henne kan du ju låna ut dina leksaker till?"
"Men... men det är Annas bebis, pappa får skaffa en egen i sånna fall"
"Men Anna och pappa "äger" henne tillsammans ju."
"Aha? Men då får du också köpa en egen bebis"
"Men man kan inte köpa bebisar, man kan få bebisar eller så får man adoptera från ett annat land".
"Apotera då?"
"Men det är inte så lätt älskling. Man måste få jättemycket hjälp med papper i sånna fall och prata med massa människor".
"Jaha? Men åh, mamma... Nu orkar jag inte mer, NU sover vi."
"Okej, sov gott."
"Mm"

Två minuter senare;
"Mamma, har du köpt mig eller är jag apoterad?"
"Du är köpt älskling, hahahaha"

Gullungen där!


Mitt hjärta.

Hemma från jobbet. Idag var sista dagen i ösmos högstadieskola. Det är alltid nackdelen med att jobba på Bemanningscentralen. Att man inte vet vad som händer resten av veckan. Tråkigt, men sant. Nog för att det alltid finns jobb någon (eller några) dagar i veckan, men man vill gärna kunna planera sina dagar också.

I morgon har jag dock skrivit av mig. Jag ska på möte på tidig eftermiddag så det är lika bra att samla ihop och skriva på alla papper och dylikt som ska med på mötet.

Hade jag kunnat så skulle jag ha jobbat i ösmo i morgon igen. Synd bara att annat kom mellan. Extrapengar är som sagt alltid välkommet.

I juni nu fick jag en bokning av min andra kära chef, Lasse. Han frågade om jag kunde jobba på leksaksaffären den 10-11 juni och samtidigt lära mig hur systemet fungerar inför sommaren. Jag hoppas att jag får jobba tillsammans med någon rolig i sommar. Det är trots allt två veckor vi pratar om och att jobba med någon man inte kommer överrens med är absolut inte kul.

Sen ska jag jobba med min föredetta granne (förhoppningsvis på tisdag) och hennes städbolag. Annars är chansen stor att jag har dubbelbokat mig till BC på måndag, samtidigt som jag skulle jobba med henne. Herregud. Mycket jobb nu med andra ord. Men det  går bra nu, kompis - det går bra nu!

Intervjuvn som jag skulle ha med en tjej från Linköping gick jättebra den också. Tjugofem minuter gick den på sammanlagt och jag skulle svara på massa frågor kring hur det är att ha barn, hur det var innan, hur det var efter, hur folk bemöter en, om man får negativa kommentarer, hur synen kring unga mammor är. Herregud en massa frågor var det! Jag satt på tåget påväg in till stan när hon ringde, men det kändes som att jag fick med allt jag kände och tyckte i alla fall...

Nej, nu ska jag gå och fixa i ordning middagen till Kevin och mig.

Igår drog jag och Kevin in till stan för att va på festival. Herregud va kul det va, på kungsan. Det var Music against drugs. Polisen tillsammans med Kris var på plats för att informera. På scenen stod Dogge, Denise Lopez och Robin Bengtsson. Som sällskap in hade jag min söta vän och föredetta granne Jeanette.

Vi hade grymt kul, trots att vi kom in strax efter sju. Men herregud vilket ös, och vilken tur med vädret vi fick, vilket egentligen var huvudsaken. Jag passade på att köra klätterväggen - och valde den svåra sidan och kom hela vägen till toppen. Samtidigt så körde jag ett varv i spymaskinen. Haha, en såndär sjuk grej som Tom-tits har. (Se bild nedan). Killarna som höll i atraktionen frågade om jag ville köra sakta. Till en början lät det vettigt, men mitt uppe i varvet frågar en kille om jag vill öka farten. Kör på var mitt svar, vilket jag ångrar smått.. Herregud vad det åkte. Haha. Runt runt, upp och ner, till höger och vänster. Men fan va kul det va!

En turist kom fram till mig efteråt och frågade om jag var rädd och om det gick fort och om man mådde illa. Haha, gulligt av henne att fråga. Jag bröt på knackig engelska, men vi förstod varandra ganska bra, tror jag! Haha.

Sen drog vi hem så vi var hemma framåt tio. Kevin fick även en autograf av Dogge Doggelito, vilket blev kvällens höjdpunkt för hans del. Haha, gullungen. Han som verkligen vet vem han är också. Eller?

Idag har jag varit på jobbet. Huvudet var ganska tungt efter konserten igår. Men jag tog mig igenom timmarna med arbetskollegorna som förgyller en trist arbetsdag, och vädret... det ska vi inte tala om. Mr. Deppdag, here he comes.

Nej jag blev riktigt glad idag. Jag får min lön den 27:e. Toppen!

Herregud vilken dag.
Haha. Idag fick jag ett SMS från jobbet där dom ville ha mig på plats klockan tio. Fine, tänkte jag och burnade iväg med Kevin till dagis så att vi kom fram i tid. Sen var det bara att dra upp till pappa och vidare mot Ösmo där jag skulle jobba. När jag kommit fram och några minuter efter jag börjat jobba så ringer telefonen i köket och samtalet var till mig (?).

Jaha tänkte jag och tog emot telefonen. Det var Kevins dagisfröken som ringde och förklarade att Kevin var påväg till akuten för att sys och dom behövde hans fyra sista siffror. Allt låste sig för mig. Jag fick inte fram en enda siffra rätt och oron över hur det gick med Kevin var jättejobbig. Jag fick återkomma helt enkelt. Jag slog telefonnummret till Kevins pappa och frågade (utan att berätta någonting för honom) vad hans personnummer var. Medan jag fortfarande hade siffrorna i huvudet så la jag på telefonen och ringde tillbaka till dagis.

Det ordnade sig med Kevin tillslut. Han fick massa tejp då dom sällan syr små barn, speciellt inte i deras små fingrar. Såret blev inte så djupt heller, tack och lov.

När jag kom till dagis så smög jag mig förbi Kevin och till hans andra dagisfröken. Vi skulle ha utvecklingssamtal. Hon hade bara gott att säga om Kevin. Han åt bra, leker bra, leker bra i grupp, sjunger för andra, sjunger mycket, älskar sparkcykeln, playdoo och snickarrummet. Han älskar att vara inne och ute och hans bästa kompisar är Alex och Alí. Han vet i stora hela vad som är rätt och vad som är fel. Ja så att så mycket klagomål fick jag då inte! Haha.

Nej jag älskar Kevins dagis, trots att det ligger drygt tre, fyra kilometer bort. Men med cykeln varje morgon så blir det en riklig motion då också.

Nej nu ska jag och Kevin åka in till stan en stund.
Sov gott.

Är det inte underbart att vakna till sol utomhus? UNDERBART.
Jag ska leka med Liz idag på eftermiddagen om jag inte får jobb. Just nu ser det inte så ljust ut på den fronten dock. Trist, men vad gör man? Min anställning går ut på måndag nästa vecka också. Jag hoppas innerligt att dom skickar ett nytt kontrakt. Men det borde dom göra, med tanke på att jag var på jobbet i fredags och pratade med dom för att ha jobb i sommar. Jag kommer troligtvis få bli placerad hos någon söt människa som behöver lite extrahjälp i vardagen!

Sen har jag självklart jobb på leksaksaffären. Så hur jag ska puzzla ihop jobben i sommar vet jag ännu inte. Sen så har jag fått jobb hos min granne - det börjar nog nästa vecka tror jag. Ja herregud. Just på jobbfronten är det ju inte ont om jobb heller. Haha.

Nej nu ska jag fixa i ordning Kevin som sitter bänkad framför barnprogrammen. Jag ska köra honom till dagis om drygt en timma. Skönt när man har cykeln att man slipper stressa. I love it.

Ikväll kommer det ringa en ung tjej från linköpings universitet till mig som ska intervjua mig över telefonen om hur det är att va ung mamma och hur man blir bemött av staten. Haha. Det kan bli intressant om det är roliga och vettiga frågor.

Jag är som sagt uppe med tuppen. Eller innan tuppen är uppe så är jag vaken. Jag är helt redo att gå till jobbet om dom skulle få för sig att SMS;a och vara i behov av personal. Det är bara Kevin jag behöver klä på i panik och sätta i cykelstolen. Helst hoppas jag att jag slipper stressa. Första SMS;et brukar komma mellan 6-8, och då ska man snabbt kunna ta sig från en plats till en annan. Det dom inte räknar in i min planering är att jag måste hinna lämna barn på dagis och därefter åka vidare till jobbet. Men som sagt, det går alltid att förklara och få tiden smått förflyttad om det skulle krisa.

Nej nu ska jag äta lite frukost och se om det piper snart.
Tjingeling.

Godmorgon.
Herregud va jag har ont i ryggen. Den svedan jag tog på mig igår vill jag inte önska någon annan. Kevin har fått smörja min rygg med hans långa naglar. Jag vet inte vad som är bäst - att få solskador utan att smörja in dom eller att få rivsår på brännskadorna? Hur som helst så tillät jag Kevin att smörja in mig om han var försiktig. Och som sagt... ungar blir ivriga, haha.

Nu ska jag ta och diska undan all disk, vika in tvätt i garderoberna och fixa i lägenheten. Men först ska jag ringa mina päron.

Tjingeling.

Som läsare är jag: Intresserad, nyfiken och står helt utan fördomar till boken jag ska läsa.

Senast lästa bok: Rosario är död - Maj-Gull Axelsson

Senast påbörjade bok: Började läsa på Flicka med pärlörhänge - Tracy Chevalier
Boken är som redan titeln avslöjar en historia baserad kring Vermeers målning som kom till under 1600-talet.

Senast köpta bok/böcker: Flickan med pärlörhänget, Gå vidare, Invandrarna, Charles Dickens bok om Oliwer Twist m.f - ett dussintals böcker köpta för två veckor sen drygt.

Favoritdeckarförfattare: Karin Alvtegen. S - böckerna. Grymt bra, grymt läskiga och grymt psykologiska. Hua.

Jag läser allt av: Stefan Einhorn, Maj-Gull Axelsson, Liza Marklund, Berny Pålsson, Hjalmar Söderberg m.f.

Jag läser helst inte (genre/författare): Sifi har jag otroligt svårt för. Allt som är overkligt på något sätt kräks jag på.

Vid hyllan för fackböcker letar jag: Medicinska faktaböcker, böcker om kunskap och vettigt vetande, typ.

Förutom svenska läser jag gärna: Enkla, "lär dig nya språk"-böcker. Uppslagsböcker och översättningsböcker samt sidorna med enkla fraser och ord är kul att hamna på också.

Högst upp i min att-läsa-hög just nu ligger: Flickan med pärlörhänget!

Högst upp på min bok-önskelista-just nu står: Så många böcker som möjligt av Hjalmar Söderberg. (Jag har Den allvarsamma leken, har läst Dr. Glas samt Bengt Olssons version av Gregorius, men jag är fullt medveten om att det finns fler böcker!)

När jag går på antikvariat letar jag alltid: Efter böcker som intresserar mig! Jag dömmer sorgligt nog böcker efter dess omslag.

Kevin har blivit kung på att cykla.
Herregud vilken fart han far fram med. I morse drog vi som sagt till farsan och morsan. Efter några timmar i solen så kom några nyinflyttade grannar till päronen och frågade om jag skulle haka på ner till stranden. Klart jag var på. Kevin valde att stanna och kolla in barntv:n på tv. Jag klandrade honom inte. Värmen i solen var olidlig, kokhet. Det krävdes inte många minuter i molnsolen (vi fick lite pauser från solen mellan varven), förrän benen, ryggen och magen sved av värmen. Jag fick gömma mitt ansikte under min klänning för att inte bränna mig helt.

När jag kom tillbaka hem efter drygt en och enhalv timma, helt röd som en landkrabba så drog vi vidare till affären. Morfar och Kevin krokade självklart på vägen dit och skadan blev ett faktum. Ett litet uppskrapat knä. Men min krigshjälte klarar allt. Han blev nog mest rädd av fallet mer än han skadade sig, gullungen.

När vi kom tillbaka hem så bakade jag en god godistårta med grädde och sylt. Jättesmaskig blev den! Sen så drog jag och Kevin ut och busade på gården. Jag drog med Inlinesen och Kevin drog runt på sin cykel och så hade vi tävlingar. Han är jätteduktig med cykeln min gullunge.

Nej, nu ska jag göra i ordning Kevin för sängen, han är nog megatrött efter dagen.

Det har varit så s-a-t-a-n-s fint väder de senaste dagarna. Här omdagen var det föräldradag på dagis. Föräldrarna och barnen fick måla, fixa i rabatterna och snickra allt som var trasigt. Det var jätteroligt och just att man fick chansen att jobba tillsammans med andra föräldrar och barn var desto roligare. När vi fikat och allt ansågs rellativt klart på dagis så gick vi hem till Kevins kompis föräldrar där dom snabbt fick hoppa ner i ett bad för att inte jorda ner hela lägenheten.

Ungarna låg och hade det jättemysigt tillsammans och vi mammor stod och lagade mat. Efter maten så bestämde vi oss för att sova kvar på soffan över natten. Dels för att det var mycket närmare till dagis och dels för att klockan blivit så mycket. Ungarna somnade tillsammans framför my little ponny och vi mammor satt uppe och snacka skit, spelade yatzy och drack cola tills det stod oss upp i öronen.

Igår när vi vaknade efter att ungarna väckt varandra i omgångar så var det bara att göra barnen i ordning för en dag på dagis. Det gick skapligt bra att få alla barn dit så tidigt. Frukosten gick det väl si sådär med, i alla fall för Kevins del. Han måste vara vaken i några timmar innan han kan äta en massa. Men för dom andra barnen gick det snabbt.

När dagis var avklarat så ringde Liz och frågade om vi skulle mötas upp. Jag skulle till jobbet och fixa lite fler arbetstider , så vi beslutade oss för att dra dit och därefter till hamnvik och sola. Jag som hade trehundraklädesplagg på mig beslutade mig för att svida om hemma och därefter åka ner. När vi legat en stund på Hamnvik så drog vi oss vidare till Niksta och därefter vidare upp till mina föräldrar och solade.

Sen var det dags att hämta Kevin på dagis. Han och Jacob fick åka cykel till en lekpark där vi lekte i någon timma. Sen var det dags att åka hem.

När jag kom hem var jag rödare än rödast. En krabba ligger i lä där tillock med. Herregud säger jag bara. Jag är glad att det inte svider i alla fall! Haha.

Men som sagt, i någon vecka ska jag nog ta't lugnt med solen i alla fall!
Tjing.

Idag har jag bjudit in mig och Kevin till att äta frukost hemma hos mina föräldrar. Dom bor ju ett stenkast från dagis så jag tyckte det var en väldigt bra idé. Plus att jag inte har så mycket frukostmat hemma, annat än gröt. Och Kevin gjorde klart för mig igår att han absolut inte ville ha det till frukost.

Så vi får fara till mariannelund. Eller till mina föräldrar helt enkelt. Dom bor tack och lov inte där borta!

Kevin vaknade precis och sa; "Mamma, skulle inte vi äta hos mormor och morfar eller?"
"Jo?"
"Men mamma, vi skulle äta frukost hos mormor och morfar!"
"Ja?"
"Men mamma, då får vi åka nu så jag hinner leka på dagis också".

Ja, ja . Vad säger man. Hundratio centimeter lång, sjutton kilo tung och 250 procent bestämd. Jag kunde minsann inte få det bättre jag.

Det har varit en lång dag.
Jag har satt in P-stav i armen och sörjer över hur djävulskt ont det gör just nu. Men som sagt. Den är ju där av en anledning som sagt. 

Kevin var helt slut efter dagis. Han demonstrerade när vi skulle åka bussen hem och påpekade hela tiden att han ville byta busshållsplats. Jag demonstrerade jag också genom att säga att jag minsann inte tänkte röra mig en millimeter. Haha. Jag fick min vilja igenom, thank god.

När jag hämtade honom på dagis idag fick jag reda på att det är en "städ-dag" på dagis i morgon. Föräldrar (förälder) och barn ska delta i upprensning på dagis. Kratta löv, fixa, måla - ja vad nu som kan tänkas göras. Jag får se om jag orkar pyssla med sånt i morgon! Men det tror jag nog.

Men när vi väl kommit på bussen så somnade han på två röda. Det har som sagt varit en lång dag.

Nu sitter han och tittar på bolibompa. Nästan oförmögen att sitta upp rakt och fokusera på tv:n. Stackars barn.
Nej, nu har jag MSN -krig på min dator. Alla på en gång. Dags att rensa upp i stugan!
Tjing.

Jag tvättade klart allt idag. Tack och lov så hade ingen den andra tvättstugan (vi har två tvättstugor på samma ställe, typ.) Så jag tog för mig av den andra när jag skulle torka tvätten. Det gick superb. Istället för att allt skulle trängas i en torktumlare.

När tvätten var klar så fick jag ungefär tjugo minuters vila innan jag tog cykeln och drog efter Kevin. Herregud. Jag får sluta tävla med mig själv när jag åker mot dagis. Jag tar slut på mig själv. Idag åkte jag dit på en tid på mindre än tio minuter. Det är inte okej. Vanligtvis när jag har Kevin där bak så tar det ungefär... hmm. Tjugo minuter i alla fall.

När vi kom hem från dagis så drog vi ut i parken och lekte. Där hittade vi några grannar som bjöd på fika. Andra grannar och bekanta bjöd ungarna på glass. Det var väl behöverligt då det var kokhett ute. Jag vet inte hur sommar'n kunde komma så snabbt. Kevin har fått jättemycket färg i ansiktet. Han och två andra grannbarn satt vid husfasaden och fick all sol riktad mot ansiktet. När jag väl skulle ta och gå hem med honom så var han alldeles kokhet, så då var det bara att försöka få ner honom i ett bad för att kyla ner honom lite.

När jag låg i badet med honom (det slutade med att jag låg där i en och en halv timma) och Kevin hade badat två gånger i olika omgångar så kommer han tillslut och bestämmer sig för att stanna i vattnet tills jag ska gå upp. Han tittar på sina fingrar och suckar.
"Åh, mamma jag är skrynklig. Är jag gammal nu?"
"Nej då, hjärtat. Du är fortfarande fyra."
"Åh. Får jag se på dina fingrar?"
Jag visar mina och han säger.
"Eh, mamma. Nu ser du ut som mormor."

Haha.

(Mamma jag vet inte vad han vill ha sagt. Men du ser inte alls ut som mina skrynkliga fingrar gör nu)

Kevin är lämnad på dagis.
Idag gick det ovanligt bra att lämna honom. Inte för att han lyssnade på allt jag bad om eller så. Och inte heller ville han ge mig en puss när jag skulle gå. Men han var bara coollugn på något avslappnat sätt. Skönt att slippa ha en hispig unge att göra med på morgonen i alla fall.

Nu är det tvättstugan som gäller för min del. Lagom rolig sysselsättning må jag säga. Eller inte. Hur som helst så är det bättre än mycket annat i livet. Så jag ska väl inte klaga precis. 

Innan jag stack hem från pappa så käkade jag en tidig lunch. Vårrullar och ris med en asstark sås. Nästan så att ögonen började tåras. Och så stod det på flaskan; "sweet and sour". Yeah right. "Strong and stronger" skulle jag formulera det som.

Tur att alla inte har samma smaklökar som mig i alla fall.
Nu: Tvättstugan.
Sen: Tvättstugan.
Senare: Tvättstugan.
I eftermiddag: Hämta Kevin.

It's like a normal day for me. 

Godmorgon.
Att vakna av ett SMS runt halv sju är inte att rekomendera. Inte heller att grannen sätter på högsta volym på radion och delar med sig av morgonnyheterna på P3. Inte heller när det springs i trappen och grannarna blir helt galna över att dom kommer några minuter sent.

Jag gav upp. Sova kan man göra någon annan dag. Istället roade jag mig med att killa Kevin i öronen och näsan och på läpparna. Ni vet - som på sommaren när man somnat ute och en fluga bara måste kliva runt på alla platser i ansiktet som kittlas! I morse var jag flugan och ni skulle sett Kevins alla rörelser. Hah. Han vaknade dock inte utan ligger fortfarande och sover den lilla rackarungen. Jag funderar på att ha en orkester i köket med mina kastruller... Hmm. Vaknar man av det må tro?

Nejdå. Så taskiga ska vi inte vara.
Idag har jag tvättstugan. Hurra (hör min ironi).
Det måste som sagt bli gjort, för hur länge jag än låter klädhögen pryda golvet så ser tvätten inte ett dugg intresserad ut för att gå och tvätta sig själv. Herregud, måste man böna och be också eller?

Nej, nu ska jag fixa frukost till mig och Kevin och invänta att mitt mobil-larm ska väcka mig så att jag får gå upp ur sängen .... ("not")

Kevin fick åka ner i säng med huvudet före ikväll. Okej, han gick självmant ner i sängen då han förstod att han gjort fel. Men i alla fall. Visst låter det tuffare det första?

Nej skämt å sido.
Anledningen till att han åkte ner i säng var för att han för fjärde gången (om inte mer) lyckats förstöra en DVD-spelare. Jag vet inte hur han lyckas. Fråga mig inte. Jag fick en ny DVD-spelare av min pappa bara för några veckor sedan för att jag skulle kunna spela Kevins favoritfilmer för honom. Men nu tycks vi behöva bli utan en DVD-spelare igen. Inte för att jag klagar. Sommartid behöver vi ingen. Framåt hösten skaffar jag mig en egen helt enkelt, som ska upp så pass högt att Kevin inte kommer få tillgång till den förrän den dagen som han kan hantera den. 

Jag har galet ont i ryggen och planerar att hoppa ner i säng själv om inte allt för lång tid.
I morgon har jag hand om tvättstugan. Galet roligt... eller? 
Nåväl. Det är saker som måste göras som sagt. Kevin har bara två par rena byxor kvar. Herregud. Ungen får sluta leka i lera nu! Haha.

Nejdå. Jag älskar när han kommer hem skitig. Det är oftast då han har någonting roligt att berätta från dagis, om något roligt som hänt. Och är han lycklig så är jag det. 

Tjing. 

Jag körde det snabbaste jag kunde till dagis i morse. Inte för att vi försovigt oss. Nej inte alls. Kevin kom tillock med tio minuter innan utsatt dagistid så han fick tid över att sleva i sig lite fil hemma hos morfar. Tacka gudarna för att morfar finns när ungen demonstrerar på morgonen och vägrar äta frukosten.

Nej i morse hade jag min personliga tränare på cykelstolen. Han skrek och gormade att jag skulle cykla fortare. FORTARE. FOOOOOORTAAAAAREEE! Jag fattade inte. Jag cyklade tills benmusklerna gav upp, svetten på ryggen la sig och tills skorna ramlade av och jag fick bromsa och backa. Jag cyklade allt vad jag hade tills jag tappade luften. Ibland blir det ju bara jobbigt att andas liksom.

När jag gjort det jag skulle och min lilla man blivit nöjd så drog jag mig till centrum för att hämta ut min P-stav. Alltså, det kommer göra så stört ont att sätta i den. Jag kommer inte våga pilla på den i min arm. Fyfan. Men som sagt, funkar den så är det ju skitbra. Funkar den inte så får man plocka ut den igen. Håll tummarna för att den funkar nu förfan. Så den ska jag sätta in på onsdag eller torsdag.

När jag varit på apoteket så gick jag och Liz ner i hamnen och njöt av solen som mer och mer valt att delta på sommarhimlen. Underbart.

Everybody hurts sometimes.
So hold on, hold on, hold on. Hang on.
(den spelas på min spotify nu.)

Jag vet inte om ryktet stämmer. Men jag har en vag känsla av att det faktiskt gör det.
Stämmer det att maten blir varm fortare om man sätter igång plattan på spisen?

Som sagt, jag glömde göra detta, gick och rörde i grytan x antal gånger. Stack ner fingret. Morrade lite åt maten för att den tog "sån tid på sig" och insåg tillslut att plattan var avstängd. Är jag värd ett pris eller? Jag tycker det. Ibland har man bara lite för mycket att tänka på. Eller ibland och ibland? Som oftast tycker jag. Haha.

Kevin är bänkad framför tv:n. Jag ska diska frukosten och göra lite lunch alldeles strax. Kevin fick sin efterlängtade gröt i morse och suckar redan över att han är hungrig på mat. Men inte köttbullar och inte potatissallad och inte makaroner eller nudlar eller köttfärs. Så, det lutar åt att jag ska koka lite buljong till honom så han får dricka det till lunch? För där försvann precis min inspiration till att laga mat. Haha, jävla unge alltså - höga krav har han minsann.

Nej nu ska jag sätta på Carola i köket och stå där och skråla tills jag gjort klart allt som ska göras där inne. Jag är också hungrig nu.

I morse vaknade jag och fick panik.
Jag slängde mig upp  ur sängen och svor över att min mobil inte hade ringt och väckt mig. Jävla skitmobil.

Tills jag upptäckte att det var söndag. SÖNDAG. Alltså alla dessa långhelger, högtider, what so ever. Dom gör mig helt skogstockig och dagvild. Mina föräldrar har ju varit hemma nu i några dagar så att jag tog för givet att det var söndag igår, trots att jag innerst inne visste att det var lördag. Hur som helst. Inte hela världen att vakna med panik. Även om det känns att hela världen är emot en. Haha

Igårkväll så låg jag och Kevin och kollade in hans nya film superhjältarna. Jag hade sett halva kvällen innan så vi valde att fortsätta kolla in andra halvan. Och det är den enda "nya" filmen som Kevin har som jag orkat ta mig igenom och gladerligen kan påstå var bra. Eller förnuftig i alla fall. Haha. Den hade även vuxenhumor i sig vilket får hela familjen att tycka om filmen.

Kevin ligger och småsträcker sig i soffan. Han minsann chillar stadigt på morgonen. Här är det ingen stress i onödan inte. Är man fyra så har man väl rätt till det också. Gullungen. Ibland önskar jag att jag inte hade något tidsbegrepp för att få lugna ner mig lite. Troligtvis så skulle det bara få mig att hispa upp mig desto mer.

Nej nu ska jag göra mannagrynsgröt till Kevin och mig samt springa ner i tvättstugan och kolla tid.
Hörs sen.

Herregud va trött jag är.
Jag har legat i solen större delen av dagen. Kevin och jag cyklade ut till päronen på eftermiddagen efter lunchen och blev borta till kvart i sex. När jag var där så fick jag en av mina sinnessjuka idéer och fick för mig att gå och plocka nässlor. Sagt och gjort. Jag och Kevin tog cykeln och plockade massa nässlor för att koka nässelsoppa på. Eller min mamma fick laga det medan jag låg och solade. Jag behöver ju inte mala råget och grädda kakan. Eller hur är det den där sagan går nu igen?

Jag vet inte varför man inte tar vara på naturen mer än vad man gör. Man har ju nypon, nässlor, blåbär, hallon, lingon, äpplen på hösten, päron, plommon, vinbär, jordgubbar, smultron... listan kan göras hur lång som helst.

I höst ska jag fråga någon snäll rackare (min gudfar maybe) om jag får "palla äpplen". Här i nynäs är det nästan inga som tar hand om sin frukt på träden. Synd med tanke på att en annans skit är någon annans skatt.

Soppan blev jättegod i alla fall.
Tack mamma för den till middag.

Uppe med tuppen var jag i morse.
Jag har börjat dagen med att städa. Till sällskap så har jag Celiné Dion i bakgrunden på min sterio, hennes skiva Miracle som släpptes någongång när Kevin låg i min mage. Det blev den skivan som gick runt och runt på vår sterio de närmaste året innan och efter hans födelse. Samt Per Gessles, son of a plumber skiva. Jag fick för mig att Kevin kände sig trygg med den typen av musik som han hört i min mage. Kanske, kanske inte.

I regel så var han ett väldigt lugnt barn redan i från början. Och jag tror inte att det hade någonting med musiken att göra. Han sov i stort sätt hela tiden de första fyra, fem veckorna. Man kan inte påstå att det var "jobbigt" att vara mamma till honom då.

Planerna idag är Kevins val. Det är lördag, så varför inte släppa allt. Kevin kommer helt klart välja att cykla i alla fall och det kan vara skönt att röra sig när det ändå är sol ute. Det märker vi ju inte av allt för ofta nu mer. Så solen kan vi svenskar inte påstå att vi blir bortskämda med.

Kevin vill nog ha frulle nu, jag måste ställa mig och diska, slänga soppor, bädda sängen samt vika lite kläder, sen är min dag redo att börja!

Tjingeling.

Jag tror Kevin cyklade runt en halvmil idag sammanlagt. Mot slutet. De sista tvåhundra metrarna så gav han upp. "ÅH, jag orkar inte en meter till mamma", sa han med en suck.
Jaha, tänkte jag.
"Både din och min cykel måste hem... så du kan väl gå med cykeln om jag går brevid?" frågade jag.
"Nej mamma. Jag sätter mig här bak." I samma veva hoppade han upp i sin cykelstol. Jaha? En cykel och en unge där bak samt en barncykel som ska hem. Bara att hänga upp hans cykel på styret och cykla då.

Det gick bra. Lite vingligt men ovanligt bra. Nere på Estö håller dom på att bygga för fullt nu. Joe Labero ska hit i morgon. Mamma funderade på att ta dit Kevin i morgon men ångrade sig och kom med förslaget att vi skulle gå på Bio när det kommer någon rolig barnfilm. Jag tror det är mycket bättre för Kevin. Två timmars trollkarlsshow utan paus är nog ingenting för mitt lilla troll. Det är för segt. Jag vet ju hur han blir när vi ser sånt på TV! Haha.

Vi fick i oss en ordentlig middag med stuvade grönsaker och skinka hemma hos föräldrarna. Supergott var det. Kevin fick det i "doggybag" och fick med sig det hem. Just nu sitter han inne i sitt rum och tittar på
"Väääärldens cooooolaste film" - Superhjältarna som mormor köpte åt honom igår. (Nej, vem har sagt att min son är bortskämd?) Som sagt, han är sonen som mina föräldrar aldrig fick... trots att jag är så nära "kille" man kan komma, då jag lekte med pang-pang, indian och krigare när jag var liten! Dockor vad är det?



Kevin och Jacob i onsdags.

Godmorgon (typ).
Kevin har åkt runt med sin cykel i lägenheten hela dagen. Han är jättestolt över sig själv att han kan cykla samtidigt som hans motorik tillåter honom att trampa. Han har ju som sagt en favoritcykel på dagis, men den innefattade inga trampor utan man kan säga att det är en "sparkcykel".

Idag ska jag städa. Så fort jag och Kevin har åkt till mina föräldrar och hämtat min cykel. Keijo körde nämligen oss hem hit igår med bil och det var bara Kevins cykel som fick plats i bakluckan... uppenbarligen! Haha. Så nu ska jag snart ta en promenad så får Kevin öva lite på att cykla och bromsa och allt som tillhör cyklingen.

Annars blir det nog en ganska lugn dag. Kyckling till middag troligtvis, med klyftpotatis och någon god sås. 
Åh, munorgasm!

Nej nu ska vi börja röra oss. Ha en trevlig dag. 

Idag lärde sig Kevin att cykla utan stödhjul!
Är man inte lite stolt då som mamma?
Vi tog nämligen av dom idag på eftermiddagen och precis innan vi skulle hem så lärde sig klimpen att cykla utan stödhjul. Min prins.

Bort med all hjälp. In med ny kunskap!
Hell yeah!

Det är sånhär himmelsfärdsdag. Röd dag. Skön dag. Man slipper stressa upp till dagis vilket är det bästa dessa dagar har att erbjuda. Antistressdagar. Men fortfarande så ska jag hitta på nyttiga saker. Som att sticka ut och cykla med Kevin. Röra på mig. Åka inlines - så fort mina bölder på bakbenen (i form av skavsår) försvunnit från förra inlinesåket tidigare i veckan.

Mina ben är alltid ovana i början av året när man sätter på sig inlinesen - och då gör dom någon form av demonstration och låter mig ha ont i någon vecka innan jag vågar ge mig på't igen.

Nu ska jag snart hoppa ner i ett bad. Jag måste komma till liv. Jag sover 23 av 24 timmar. Om jag hade kunnat så hade jag helt klart gjort det. Jag känner mig aldrig riktigt utvilad längre, buhu. Hur som helst. Snart vänder väl det också och så kan man inte sova istället på ett flertal veckor. Hah. Så det är egentligen bara att välja. Ingenting är perfekt när man är människa uppenbarligen.

Nej - ett bad var det nu. Sen ska jag sätta igång här hemma!
Tjing.

Idag ska jag hoppa upp på gamla Bettan tillsammans med Kevin. Jag är trött på att dra runt stan med bussen så cykeln som jag fick hem igår blir ett jättebra färdmedel till och från dagis från och med nu. Vädret tillåter ju som sagt några minuters cykeltur. När jag cyklar ensam tar det cirka 15 minuter från min dörr - till dagis. När jag cyklar med Kevin så vill jag påstå att jag ska plussa på fem minuter i båda färdriktningarna. Och då har jag ändå tjänat in tjugo minuters resa som jag annars skulle fått ta med buss. Tänk så mycket, så lite kan göra!

Liz och jag har fått för oss att lägga oss som sälar ute på ringvägen. Förhoppningsvis så finns det en solvärmd klippa någonstans i anslutning till vattnet. Fram till halv ett så ska vi ligga där och steka! Underbart. Bikinin är på under min tröja så det ska bli awesome. Nu ska jag bara packa ner min MP3 och kanske någon filt om det får plats i min lilla väska.

Kevin ligger fortfarande och sover. Jag förstår inte hur han kan. Igår somnade vi nog inte en minut senare än 21:15. Och han snarkar fortfarande. Snacka om att vara beroende av tolv timmars sömn varje natt. Haha. Jag får väl ställa mig över honom och hoppa lite så att han vaknar till liv.

Ha en trevlig dag. Tjing.

Jag har varit ute i solen under större delen av dagen. Det började med att Liz hörde av sig vid tio. Så då bestämde vi oss för att ses en timma senare. Jag satte på mig mina inlines och drog ner på stan. Fan vilken frihet det är att åka inlines. Så satans kul, helt gratis och man tränar som attan. I morgon har vi bestämt oss för att dra ut på ringvägen om inte annat kommer ivägen... som dåligt väder tillexempel.

När vi varit nere på stan och strosat i flera timmar, legat på bryggan och sovit samt slängt i oss en billig glass från hamnkiosken så drog vi till dagis och hämtade grabbarna. Dom åkte upp på cyklarna och vi drog till en lekpark och lät ungarna busa i solen. Vilket underbart väder det varit idag. Hallelujah, sommaren kom trots allt. Nu är bara frågan hur länge den får för sig att stanna innan det kommer bakslag.

När ungarna busat klart så mötte Bobban upp oss och vi drog och handlade glass åt ungarna så drog vi till svandammen. Där busade barnen med att kasta sten i vattnet från bryggan med Bobban och jagade varandra runt, runt. Samtidigt så hade dom springtävling till soppkorgen då dom tävlade om vem som kunde slänga ner saker snabbast. Tillslut blev barnen för trötta för att orka leva, så vi drog hem. Men som sagt, tre timmar i solen är inte fy skam. Och för mig och Liz har det varit lite mer och helt underbart!

SOMMAR'N ÄR HÄR.